Längre försöksperioder och större läkemedelsstudier behövs vid alzheimer

Samtidigt som flera dyra läkemedelsstudier för Alzheimers sjukdom de senaste åren har haft negativt utfall, har den tidiga diagnostiken av alzheimer förbättrats. Forskning pågår för att utveckla enklare och mindre kostsamma metoder, exempelvis biomarkörer, för att upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium, innan patienten visar symptom.

– Ett problem är att de flesta läkemedelsstudier utformats för att utvärdera effekten av behandlingar hos patienter i demensstadiet av sjukdomen. Då har patienten redan har svåra problem med minnet, beta-amyloid har ansamlats i hjärnan och plack bildats.

Att förstå sambandet mellan amyloid patologi och kognition är viktigt för att kunna se den kognitiva nedgången hos personer som ännu inte visar på kognitiv försämring, säger Philip Insel, doktorand på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och försteförfattare till artikeln.

–Eftersom det är en sjukdom som debuterar långt innan personen har några symptom behöver man komma in tidigare i förloppet på ett prekliniskt stadium av sjukdomen. Vi måste också testa ett större underlag av personer för att få ett tillförlitligt och reproducerbart resultat.

I en internationell studie har forskarna i över sex års tid studerat kognitionen vid preklinisk alzheimer hos totalt 1 120 personer utan kognitiva svårigheter. Av dessa var det 350 som visade tecken på Alzheimers sjukdom.

Deltagarna har rekryterats på tre kontinenter vid tre jämförelsevis heterogena kohorter i Sverige (Lund/Malmö), Nordamerika (ADNI) och Australien (AIBL), och trots att individerna i grupperna skiljer sig åt har forskarna sett samma mönster i kurvorna över kognitionsutvecklingen hos de personer som har beta-amyloid i hjärnan.

– Vi har i studien inkluderat personer med normal kognitiv funktion. En del av dessa hade preklinisk Alzheimer när studien började. Därefter har vi undersökt hur alla individer klarar av kognitiva tester över tid. Vi har sett att de med preklinisk Alzheimer försämras mer i kognitiva tester, jämfört med de som inte hade preklinisk Alzheimer vid baseline, säger Niklas Mattsson, forskargruppsledare vid Lunds universitet och ST-läkare på SUS.

– Om vi kan ta reda på när i förloppet personers kognition påverkas av Alzheimers sjukdom skulle det vara möjligt att designa studier som prövar läkemedel i ett mycket tidigare skede, långt innan demensen uppstår och innan vi tror att patienter redan är bortom behandling.

En möjlig förklaring till att tidigare läkemedelsstudier för Alzheimers sjukdom har misslyckats kan vara att sjukdomsprocessen är för långt gången och att patienterna behandlas med en läkemedelskandidat som riktar sig mot ett protein som redan har funnits i hjärnan i många, många år, menar Philip Insel.

– Våra resultat visar att man bör pröva läkemedel på patienter tidigt i en preklinisk fas av Alzheimers sjukdom, minst sex år innan sjukdomen visar symptom. Läkemedelsstudier framöver måste förbereda sig för att göra större och längre försök än tidigare, säger Niklas Mattsson.

– Om vi kan hitta sätt att bromsa sjukdomsutvecklingen vid alzheimer skulle det innebära stora fördelar för patienter, anhöriga och vårdgivare. I förlängningen skulle det även innebära kostnadsbesparingar för samhället med tanke på de stora kostnaderna vi har inom vården av demenspatienter.

Publikation
Determining clinically meaningful decline in preclinical Alzheimer disease
Neurology online 9 juli 2019, DOI: https://doi.org/10.1212/WNL.0000000000007831

Källa: Lunds universitet