den 29 februari 2024
Lägre risk för hjärtmuskelinflammation efter boosterdos av covid-vaccin
Risken för hjärtmuskelinflammation är lägre efter en boosterdos än efter primärvaccination. Yngre män har den högsta risken, och den är högre efter Spikevax (Moderna) än efter Comirnaty (Pfizer-BioNTech). Det visar en ny studie från Läkemedelsverket i samarbete med andra nordiska myndigheter.
Rickard Ljung
Professor och läkare. Läkemedelsverket. Arkivbild.
Myndigheterna i Danmark, Finland, Norge och Sverige har studerat risken att drabbas av hjärtmuskelinflammation efter en första boosterdos, alltså efter den tredje dosen. Totalt studerades 8,9 miljoner personer i åldrarna 12–39 år i de nordiska länderna.
Studiens resultat: Färre drabbas efter den första boosterdosen
- Studierna följde de vaccinerade i 28 dagar efter boosterdosen i syfte att studera risken att drabbas av hjärtmuskelinflammation.
- Färre vaccinerade drabbades av hjärtmuskelinflammation inom 28 dagar efter den första boosterdosen jämfört med inom 28 dagar efter primärvaccinationen.
- Men fler drabbades efter boostern jämfört med perioden 29 dagar och senare efter andra dos.
Primärvaccination innebär de två doser som utgör grunden till vaccination med Comirnaty och Spikevax. En boosterdos, även kallad påfyllnadsdos, är en extra dos av ett vaccin som ges efter att den initiala grundvaccinationen har tappat i effekt.
– Det vi har studerat är risken för hjärtmuskelinflammation efter en första boosterdos jämfört med om du har varit vaccinerad med två doser men valt att inte ta en tredje dos. För unga män i åldrarna 16–24 är det knappt tre gånger högre risk efter en boosterdos med Comirnaty jämfört med om du bara är vaccinerad med första och andra dos Comirnaty. Men den absoluta risken, alltså antalet extra fall som drabbas, är låg – knappt två per 100 000 vaccinerade under en 28-dagarsperiod, säger Rickard Ljung, professor och läkare på Läkemedelsverket och ansvarig för den svenska delen av studien.
Spikevax ges inte till personer under 30 år
Risken för hjärtmuskelinflammation har tidigare visats vara
- högre för män än för kvinnor
- högre för yngre än för äldre
- samt högre efter Spikevax (Moderna) än efter Comirnaty (Pfizer-BioNTech).
Samma mönster ses även nu efter den första boosterdosen. Sedan den 6 oktober 2021 rekommenderas dock inte Spikevax (Moderna) i Sverige för personer under 30 år.
– Precis som efter primärvaccinationen ser vi att den största risken finns bland yngre män, efter den första boosterdosen, och att de har fått Spikevax (Moderna). Men efter Folkhälsomyndighetens beslut i oktober 2021 att inte rekommendera vaccination med Spikevax för dem under 30 år är det väldigt få unga i Sverige som har fått Spikevax, fortsätter Rickard Ljung.
Samlat nordiskt resultat
De myndigheter som deltagit i den nordiska studien är:
- Statens Serum Institut i Danmark
- Institutet för hälsa och välfärd i Finland
- Folkehelseinstituttet i Norge
- Läkemedelsverket i Sverige.
Myndigheterna har analyserat data i sina respektive nationella befolkningsregister kopplade till nationella vaccinations- och hälsodataregister. Därefter har resultaten vägts samman och publicerats i en vetenskaplig tidskrift.
Ett kontinuerligt analysarbete pågår för att närmare studera dessa risker och samband samt prognos på längre sikt för dem som har drabbats. Kunskapsläget kan därmed komma att förändras.
Länk: Studien publicerad i European Hart Journal
Källa: Läkemedelsverket.