Kvinnor med psykisk ohälsa har dubbelt så hög risk för livmoderhalscancer

Kvinnor med psykisk sjukdom, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller substansmissbruk deltar mer sällan i gynekologisk cellprovtagning för att upptäcka livmoderhalscancer och har mer än fördubblad risk att drabbas av sjukdomen. Fynden presenteras i The Lancet Public Health av forskare från Karolinska Institutet som pekar på vikten att proaktivt närma sig dessa kvinnor för att förebygga livmoderhalscancer.

Världshälsoorganisationen godkände i maj 2020 en global strategi för att eliminera livmoderhalscancer som ett hälsoproblem bland kvinnor. Som en del i strategin krävs det bland annat att 70 procent av kvinnor har screenats för sjukdomen åtminstone en gång innan 35 års ålder och två gånger innan 45 års ålder.   

Ojämlik vård är en av de största utmaningarna för att kunna nå dessa mål, enligt forskarna bakom studien.   

 – Vår studie identifierade en högriskgrupp som behöver extra uppmärksamhet för att vi framgångsrikt ska kunna bli av med livmoderhalscancer, säger Kejia Hu, postdoktor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och en av studiens försteförfattare.   

Drygt fyra miljoner kvinnor födda mellan 1940 och 1995 ingick i en observationsstudie. Forskarna gjorde tre studier av populationen för att räkna ut risken för livmoderhalscancer, förstadier till livmoderhalscancer, samt medverkan i screeningsprogram för livmoderhalscancer.   

Kvinnor som av en specialist blivit diagnosticerad med en psykisk sjukdom, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller substansmissbruk jämfördes med kvinnor utan sådana diagnoser.   

 – Våra resultat tyder på att kvinnor med dessa diagnoser mer sällan deltar i screeningsprogram samtidigt som de har högre förekomst av cellförändringar på livmoderhalsen. Därmed fann vi att de har en fördubblad risk att drabbas av livmoderhalscancer, säger Kejia Hu.   

 En högre risk observerades bland alla diagnoser, men den största kopplingen noterades för substansmissbruk. Forskarna pekar på vikten att öka medvetenheten bland kvinnor med psykisk ohälsa att regelbundet göra en gynekologisk cellprovtagning.   

 – Det kan minska deras framtida cancerrisker. På samma sätt kan en högre medvetenhet om cancerrisken hos dessa patienter bland vårdpersonal stärka det förebyggande arbetet, säger Karin Sundström, senior forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.   

Styrkan i studien är det stora antal deltagare som följts under ett långt tidsspann. En begränsning är att forskarna inte hade komplett information om andra riskfaktorer för livmoderhalscancer såsom rökning, hormonella preventivmedel och sexuellt överförbara sjukdomar som kan ha bidragit till den ökade risken.   

Publikation: “Invasive cervical cancer, precancerous lesions, and cervical screening participation among women with mental illness in Sweden: a population-based observational study” Kejia Hu, Jiangrong Wang, Pär Sparén, Eva Herweijer, Arvid Sjölander, Hans-Olov Adami, Unnur Valdimarsdóttir, Karin Sundström, Fang Fang, Lancet Public Health, online 24 mars 2023. 

Källa: Karolinska Institutet.  

Studien finansierades av Cancerfonden. En av forskarna har för andra studier fått arvode från ett läkemedelsföretag. De övriga forskarna rapporterar att det inte finns några intressekonflikter.