den 8 mars 2023
Kvinnor mår sämre än män efter hjärtinfarkt
Närmare tio procent fler kvinnor än män anger att de känner oro, stress och nedstämdhet efter hjärtinfarkt. Det framkommer av det svenska kvalitetsregistret Swedeheart, som nyligen har publicerat sin årsrapport med två helt nya mätvärden. Hjärt-Lungfonden och Swedeheart lyfter nu betydelsen av att ta in psykosociala faktorer i behandlingen efter hjärtinfarkt.
Kristina Sparreljung
Generalsekreterare Hjärt-Lungfonden Foto: Leonard Gren.
– Att kvinnor mår psykiskt sämre efter hjärtinfarkt än män är oroande, men också något vi nu kan ta fasta på tack vare registerforskningen. Genom att mäta graden av oro, stress och nedstämdhet hos hjärtinfarktpatienter får forskningen en bättre beskrivning av problemet och vården större möjligheter att ge människor adekvat behandling i form av till exempel stresskola, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Inom den sekundärpreventiva uppföljningen efter hjärtinfarkt har Swedeheart infört nya variabler för den psykiska hälsan hos infarktpatienterna. Både vid den första och andra uppföljningen efter hjärtinfarkt får patienterna frågor om graden av oro och stress respektive graden av nedstämdhet. Vid båda uppföljningarna 2022 uppgav kvinnor i högre utsträckning än män att de är oroliga, stressade och nedstämda. Skillnaden mellan könen var närmare tio procent.
Den som en gång har haft en hjärtinfarkt löper ökad risk att drabbas på nytt. Därför är det viktigt att inte bara medicinera utan också delta i rehabilitering och aktivt förbättra sina levnadsvanor. Enligt Swedeheart kan adekvat psykosocialt stöd öka sannolikheten för att hjärtinfarktpatienter agerar enligt rekommendationerna.
– Inom eftervården av hjärtinfarkt har man tidigare valt parametrar som är relativt lätta att mäta, behandla och har tydliga behandlingsmål, till exempel rökning och blodsocker. I takt med forskningsframsteg och ändrade levnadsvanor, till exempel minskad rökning och ökat stillasittande, framträder andra riskfaktorer. Idag finns forskning som visar att stöd av en psykolog eller kurator bidrar till framgångsrik rehabilitering efter hjärtinfarkt. En annan framgångsfaktor är att skapa multidisciplinära sjukvårdsteam som leds av en medicinskt ansvarig läkare, säger Emil Hagström, överläkare och docent vid Hjärtsektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Idag vet man att det finns en koppling mellan negativ stress och hjärt-kärlsjukdom. Anledningen till att kvinnor upplever mer stress och nedstämdhet efter hjärtinfarkt än vad män gör finns det ännu så länge inga tydliga vetenskapliga svar på. Men man vet att kvinnor generellt upplever mer stress och nedstämdhet än män och att kvinnor generellt inte har samma psykosociala stöd från närstående som män har.
Källa: Hjärt-Lungfonden
Annonser
