den 6 april 2023
Kryoablation som behandling vid endometrios utvärderas på Akademiska
Närmare var tionde kvinna i fertil ålder har endometrios, en sjukdom där livmoderslemhinnan spritt sig till platser utanför livmoderhålan. Smärtstillande och hormonella läkemedel är grunden i all behandling, men ibland behövs operation. På Akademiska sjukhuset har ett pilotprojekt inletts där man ska utvärdera kryoablation vid endometrios i bukväggen efter kejsarsnitt, en ny behandlingsmetod som alternativ till traditionell kirurgi.
– Många kvinnor med endometrios är i fertil ålder. Den nya metoden, kryoablation, är minimalinvasiv och relativt ny i Sverige. Den är mer skonsam för patienten, med mindre risk för komplikationer. Den kan vara gynnsam om en kvinna önskar få fler barn i framtiden. Långtidsresultatet av större kirurgi i bukväggen riskerar att gå förlorad i samband med att buken spänns ut igen under kommande graviditet, säger Christian Moberg, överläkare och ansvarig för endometriosvården på Akademiska sjukhuset.
Kryoablation innebär i korthet att man fryser endometriosvävnaden i bukväggen med hjälp av nålar så att den förstörs i stället för en omfattande operation med borttagande av delar av bukmuskulaturen, rekonstruktion med nätimplantat och risk för bråck och smärtor. Metoden har redan använts internationellt vid endometrios. På Akademiska sjukhuset har den än så länge använts mot exempelvis njurtumörer.
Nu ska metoden utvärderas inom ramen för ett pilotprojekt som ett alternativ till traditionell bukväggskirurgi. Kvinnorna som inkluderas ska ha genomgått kejsarsnitt.
– Vi börjar i liten skala. Om resultatet blir framgångsrikt är ambitionen att involvera fler kvinnor och på sikt kan det bli en större klinisk, randomiserad studie, förklarar Christian Moberg.
Endometrios är en delvis ärftlig gynekologisk sjukdom med symtom såsom kraftiga menssmärtor, smärta vid samlag och toalettbesök, trötthet och energilöshet. Vävnaden kan påträffas i stort sett var som helst i kroppen; på äggstockarna, området mellan livmodern och ändtarmen, tjock- och tunntarmen, blindtarmen, ljumskarna, urinblåsan och mellangärdet.
I lindrigare fall kan smärtstillande och p-piller eller liknande räcka till för att dämpa symtomen, men det hjälper inte alla. Då kan man behöva operera bort endometriosförändringarna, oftast via titthålskirurgi. I riktigt svåra fall kan man behöva göra en radikal operation som innebär att livmodern och äggstockarna helt tas bort.
På Akademiska opereras betydligt fler kvinnor med avancerad endometrios än förut då hormonell behandling var vanligast. I fjol opererades totalt 52 patienter, varav hälften med robotassisterad titthålskirurgi och övriga med andra metoder. Beslut om operation av endometrios i bukväggen tas ofta i samråd med radiolog och plastikkirurg och görs numera inom ramen för Nationell högspecialiserad vård (NHV), där Akademiska som ett av fyra sjukhus tilldelades ansvar 2021.
Källa: Akademiska sjukhuset.