den 18 november 2017
Kartläggning av HIV-patienters tarmflora kan bana väg för nya behandlingar
Inflammation hos HIV-patienter ökar risken för komplikationer som till exempel hjärt-kärlsjukdom och kognitiv problematik. Bromsmediciner minskar tarmläckaget och antibiotika kan troligen göra läkningen mer effektiv.
Jag hoppas att det vi lär oss om tarmfloran och immunförsvaret också ska komma att ha betydelse för andra sjukdomar. De senaste fyra, fem åren har man kunnat relatera förändringar i tarmfloran till flera inflammatoriska sjukdomar och autoimmuna sjukdomar, som till exempel MS
Vad har du kunnat visa?
– Hos obehandlade HIV-patienter läcker beståndsdelar från bakterier ut i blodet via tarmen, så kallad mikrobiell translokation, vilket aktiverar immunförsvaret och skapar inflammation. Inflammationen hos HIV-patienter ökar risken för komplikationer som till exempel hjärt-kärlsjukdom och kognitiv problematik. Jag har kunnat visa att bromsmediciner minskar tarmläckaget och att antibiotika troligen kan göra läkningen mer effektiv. Jag såg också att HIV-patienter som ännu inte fått bromsmediciner har en tarmflora (mikrobiom) med lägre artrikedom jämfört med friska kontrollpersoner och att förändringarna i tarmfloran kvarstod efter ett års behandling med bromsmedicin. Men jag tittade också på tarmfloran hos så kallade ”elite controllers”, HIV-patienter som utan mediciner kan kontrollera sitt virus i 20-30 år utan att immunförsvaret försämras.
Denna väldigt ovanliga grupp HIV-patienter hade samma artrikedom i sin tarmflora som HIV-negativa och utöver detta även en del unika bakterier som var överrepresenterade. När jag undersökte hur elite controllers tarmflora fungerar biologiskt såg jag att andelen tarmflora som bryter ner kolhydrater var lägre hos dem jämfört med andra. I stället hade de en högre andel tarmbakterier som är inblandade i fettomsättningen. Vi tror att det är deras unika tarmflora som bidrar till att de kan kontrollera sitt virus.
Vad betyder forskningen för HIV-patienter?
– Vi hoppas att man i framtiden ska kunna undersöka HIV-patienters tarmflora och rätta till denna genom modulering av tarmfloran via så kallad fekal transplantation, alltså avföringstransplantation, där man tillför ett anpassat friskt mikrobiom. Detta är i dag en etablerad behandling vid återkommande tarminfektioner med Clostridium difficile, som orsakas av rubbad tarmflora. Fekal transplantation prövas även vid andra sjukdomar där rubbad tarmflora förekommer. Man har tidigare testat att ge probiotika till HIV-patienter utan större effekt, men här kanske man kan komma vidare.
På vilka fler sätt hoppas du kunna bidra med din forskning?
– Jag hoppas att det vi lär oss om tarmfloran och immunförsvaret också ska komma att ha betydelse för andra sjukdomar. De senaste fyra, fem åren har man kunnat relatera förändringar i tarmfloran till flera inflammatoriska sjukdomar och autoimmuna sjukdomar, som till exempel MS (multipel skleros).
Varför blev du intresserad av detta ämne?
– Jag hade sedan några år jobbat med HIV-patienter på infektionskliniken när man 2006 konstaterade att mikrobiell translokation var en viktig faktor bakom HIV-patienternas skadliga inflammation. Jag tyckte att det var intressant och tänkte att här fanns något att göra för patienterna på lång sikt.
Vad ska du göra nu?
– Mitt fokus är att undersöka aktiva nedbrytningsprodukter i avföringen på molekylnivå, för att på ett djupare plan kunna förklara de fynd vi har kommit fram till. Det är ännu för tidigt att påbörja modulering av mikrobiomet hos HIV-patienter i större omfattning, eftersom vi inte vet exakt vilka bakterier vi ska tillföra och hur.
Källa: Karolinska Institutet Text: Maja Lundbäck, foto: Emma Karlsson
Annonser
