"Kan kombinationer av olika vacciner förbättra effekten?"

Tanken var att ta lite ledigt, men det händer för mycket för att inte skriva en krönika till innan juluppehållet. 

Hela världen följer nu hur vacciner lämnar fabrikerna och hoppas att vaccinationsplanerna kommer att kunna förverkligas. Under tiden fortsätter SARS-CoV-2 sin spridning världen över. Italien har i dagarna tagit över rollen som det land i Europa som drabbats av flest dödsfall i covid-19, den plats Storbritannien innehaft under större delen av hösten. Sedan pandemin bröt ut har över 64 000 dödsfall i Italien rapporterats med en koppling till covid-19. Förutom att Italien har en av Europas äldsta befolkningar förklaras de höga dödstalen även av en dåligt utbyggd offentlig sjukvård. Grekland, som varit relativt förskonade hittills, ser nu en snabb ökning av antalet fall.
På grund av fortsatt ökning av smittade stänger nu Frankrike, Nederländerna, England, Danmark och Tyskland ner sina samhällen igen. Forskarna och myndigheterna vet inte varför spridningen tagit sådan fart i höst. Något är det som skapar allt bättre förutsättningarna för viruset att sprida sin smitta. Jul- och nyårshelgerna kommer inte att kunna firas på det sätt vi är vana vid.

Sydkorea, som tidigare under pandemin varit bäst i klassen när det gäller att snabbt agera och hantera nya spridningshärdar, har nu allt större bekymmer. I dagarna har man rapporterat 950 nya fall under ett dygn vilket är den högsta siffran sedan pandemin startade och 669 av dessa fall kom från huvudstaden Seoul. Inte förvånande då Seoul med sina 52 miljoner invånare har nästan hälften av landets befolkning och är väldigt tätbebyggd. Sydkorea har haft ett mycket effektiv test- och smittspårningssystem med karantän för de som upptäcks. Samtidigt har de i likhet med Sverige haft ett mer öppet samhälle som nu succesivt stängs ner. Inga hittills genomförda åtgärder ger ett tydligt och långvarig skydd mot smittspridning.

Även i Sverige ser spridningen ut att fortsätta ett tag till och när över halva personalstyrkan på infektionskliniken i Malmö är smittad förstår man vilken svår situation sjukvården befinner sig i. Oroväckande var också den anmärkningsvärt stora andel som var utan symtom men ändå bedömdes som smittspridare. Skåne hade i veckan en ny toppnotering vad gäller sjukhusinlagda. Man kan undra varför de har denna utveckling idag, en region som var relativt förskonad från pandemin under våren.
Sverige är ett av länderna i Europa med störst pågående smittspridning men ligger lägre – på 26:e plats – i antalet dödsfall per miljoner invånare. Ingen vet riktigt varför, men det kan kanske förklaras av det allt bättre omhänder-tagandet av svårt sjuka covid-19 patienter.
De som dör av/med covid-19 i Sverige är allt äldre. Under hösten har andelen under 70 år som dött minskat från 10,8 procent till 6,1 procent medan de över 90 år ökat från 26,4 procent till 33,5 procent. Numera är var tredje patient som dör med SARS-CoV-2 över 90 år.

Bättre behandling i sikte
Med fortsatt spridning och utdragna vaccinationsprogram kommer det även fortsatt vara viktigt med bra behandling för alla drabbade av covid-19. Mycket lovande resultat rapporteras från Karolinska sjukhuset i Stockholm där man behandlat ett antal patienter med syrgas i tryckkammare, vilket ökat syresättningen och minskat risken för cytokinstorm. När syresättning blir bättre sänder kroppen ut signaler som säger att nu är allt mycket bättre och det överaktiverade inflammationsförsvaret stänger ner. Med halverat antal döda, färre som tvingats behandlas med respirator och en 40-procentig minskning av inläggning på intensivvårdsavdelningarna får vi hoppas att detta kan bli en standardbehandling.

Hur är det med barnen?
Det har under hela året diskuterats huruvida barn blir infekterade, kan sprida smitta och hur sjuka de blir när de blir smittade. Nu finns en uppdatering av vad vi vet men mycket kunskap saknas fortfarande. När barn blir smittade utvecklar de i mindre utsträckning antikroppar vilket antingen beror på att de tar emot en mindre ”dos” virus, är generellt mindre mottagliga eller att de lever i en mer skyddad miljö. Det kan också vara så att barn är duktigare på att snabbt bli av med virus, en viktig egenskap då barn under uppväxten drabbas av ett stort antal vanliga virusinfektioner.
I en rapport från USA noteras att när barn utvecklar ett immunologiskt antikroppssvar har de sällan positiva PCR-tester. Dessutom är barns antikroppar i princip alltid riktade mot Spike-proteinet som ska hindra virus från att ta sig in i cellerna, medan vuxna även utvecklar antikroppar mot nukleaser som ska hindra fortsatt replikering inne i cellen. Något som barn inte verkar behöva. Andra faktorer man studerat är skillnader i T-cells svar och att barn är den stora reservoaren för alla förkylningsvirus, av vilka många är coronavirus. Barn har kanske ett bättre sedan tidigare infektioner etablerat immunförsvar som även hjälper mot SARS-CoV-2. När barnen blir infekterade får de inte heller de för vuxna typiska symtomen som feber, hosta och förändrad smakförnimmelse utan oftast mycket ospecifika besvär och inte sällan diarréer. 

Läs hela Johan Bruns krönika här

Källa: LIF De forskande företagen