Jämförbar tillförlitlighet mellan algoritmer som kan identifiera misstänkt äggstockscancer

En ny rapport från SBU har utvärderat tillförlitligheten för sex olika metoder – så kallade algoritmer – som används för att bedöma risken för äggstockscancer. En algoritm är i detta sammanhang och en kombination av olika delkomponenter, till exempel ultraljudsundersökning, tumörmarkörer och kvinnans ålder.

Dessa vägs samman till ett slags beslutsstöd för att ge en samlad riskbedömning. Att ta ett direktprov från äggstockarna är i regel inte aktuellt eftersom detta riskerar att sprida eventuella tumörceller.

De sex nu granskade algoritmerna används då det finns misstanke om cancer.

Ellika Andolf är professor i gynekologi och en av de sakkunniga i SBU:s rapport: Det handlar oftast om att man sätter någon avvikelse på ultraljudsbilderna vid en gynekologisk undersökning. Äggstockscancer kan ge diffusa symtom – eller inga alls.

Att tolka ultraljudsbilder är dock inte alltid enkelt, konstaterar rapportens andra sakkunniga, Christer Borgfeldt, professor och specialist i gynekologisk tumörkirurgi: Röntgenläkare och många gynekologer har hög kompetens och erfarenhet i att tolka ultraljud, men de räcker inte alltid till för att med stor tillförlitlighet särskiljas eller förändras. Det finns förhoppningar om att kunna ta hjälp av bland annat AI för detta i framtiden.

Algoritmerna i rapporten har generellt hög känslighet, vilket innebär att de är bra på att identifiera cancerfall. Däremot är specificiteten ofta lägre vilket innebär att friska kvinnor felaktigt kan klassas som cancersjuka, och opereras i onödan.

De sex algoritmerna som har granskats i SBU:s rapport är: SR (Simple Rules), PR ( Pattern Recognition), RMI (Risk of Malignancy Index), ROMA, (Risk of Ovarian Malignancy Algorithm), ADNEX (Assessment of Different NEoplasias in the adneXa), LR2Logistic Model.

Resultaten visar att SR, PR och ADNEX har högst diagnostisk tillförlitlighet (sammanvägning av sensitivitet och specificitet) hos kvinnor före och under klimakteriet. Hos kvinnor efter klimakteriet fungerar fem av metoderna ungefär som bra: SR, PR, RMI, ROMA och ADNEX. För LR2 saknas vetenskapligt underlag för en fullständig bedömning.

En lägesbild som SBU tagit fram visar att flertalet av de algoritmer som används i Sverige har hög diagnostisk tillförlitlighet. Äggstockscancer är inte en så vanlig sjukdom, men ungefär 700 kvinnor per år insjuknar och hos 70% är cancern redan spridd när den hittas. Därför är prognosen för äggstockscancer mycket sämre än för bröstcancer, fem års överlevnad är drygt 50% mot 90% för bröstcancer.

En orsak till att äggstockscancern upptäcks skickas är att 10-15% inte får några symptom. Får man symptom, så är det besvär som kan drabba oss alla ibland, t.ex. ont i magen eller att man behöver gå och kissa ofta. Nästan ingen får symptom som leder till en gynekolog, t.ex. vaginala blödningar. Därför kanske man inte söker. Om man söker är det inte uppenbart att det skulle vara äggstockscancer och kan då missas.  

För bröstcancer finns screening som gör att man hittar tumörer som inte får symptom.

För äggstockscancer har inte screening visat sig vara effektiv, överlevnaden blir inte längre. Ytterligare ett problem med misstänkt äggstockscancer är att bedöma om en förändring är cancer eller inte. Vid misstanke om bröstcancer, kan man föra in en nål i bröstet och få ut celler som analyseras i mikroskop.

Vid misstanke om äggstockscancer går inte detta, eftersom man riskerar att sprida cellerna i bukhålan om det är cancer. Istället är man hänvisad till ultraljudsundersökningar säger Ellika Andolf.  

Man har utformat algoritmer som kombinerat resultatet av ultraljudsundersökningen på olika sätt. I vissa algoritmer läggs resultatet av blodprover till och ofta också kvinnans ålder. Man kan på detta vis skilja ut godartade cystor från äggstockscancer men också förhindra att kvinnor opereras för ofarliga förändringar.  

SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har utifrån ett regeringsuppdrag studerat vilka av dessa algoritmer som har högst tillförlitlighet.

För att förbättra prognosen äggstockscancer måste man framför allt hitta tumören i ett tidigare stadium genom att uppmärksamma bukbesvär som inte förbättras och remittera till gynekolog. Undersökningen bör inkludera ultraljudsundersökning och vid fynd bör en specialkunnig läkare bekräfta fyndet och bedöma risken för äggstockscancer.

Publikation:  Diagnostik av äggstockscancer – Tillförlitlighet för algoritmbaserad diagnostik vid misstanke om äggstockscancer

Källa: SBU - Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.