Inkomsttapp när barn drabbas av typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes är en kronisk autoimmun sjukdom som kräver daglig behandling med insulin och tät övervakning av blodsockernivåer. Fler än tusen barn om året diagnosticeras med typ 1-diabetes i Sverige, och föräldrarna får ofta bära ett stort ansvar för barnets vård och behandling i hemmet såväl som i skolan. Tidigare forskning har visat att föräldrar till barn med typ 1-diabetes både kan drabbas av stressrelaterade symptom och behöva gå ner i arbetstid.

− Vår studie visar att föräldrarnas arbetsrelaterade inkomster minskar åren efter barnets typ 1-diabetesdiagnos. Mammornas inkomster sjunker betydligt mer än pappornas, och eftersom mammor också tjänar mindre i absoluta tal blir tappet än mer påtagligt för mammorna – i relativa tal minskar inkomsten med 6,6 procent för mammor och 1,6 procent för papper året efter diagnosen. Vi kan också se att mammor till barn som diagnosticeras i småbarnsåren drabbas allra hårdast, säger Beatrice Kennedy, läkare vid endokrin- och diabetessektionen på Akademiska sjukhuset och docent i epidemiologi vid Uppsala universitet, som lät studera.

Bygger på data från 26 000 föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Studien, som är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan flera institutioner på Uppsala universitet, inklusive Centrum för hälsoekonomisk forskning, och Göteborgs universitet, bygger på data från svenska befolknings- och hälsoregister samt barndiabetesregistret  Swediabkids . Den inkluderar föräldrar till drygt 13 000 barn diagnosticerade med typ 1-diabetes i Sverige 1993-2014 samt mer än en halv miljon föräldrar i befolkningen vars barn inte har fått diagnosen.

Forskargruppen kunde se att mammornas totala pensionsgrundande inkomst i ett första skede ökade åren efter barnets diagnos. Det berodde på att mammorna oftast var de som ansökte om vårdbidrag från Försäkringskassan. Vårdbidrag, sedan 2019 är satt av omvårdnadsbidrag och merkostnadsbidrag, var tänkt att ersätta familjer med kroniskt sjuka barn för inkomstbortfall och täcka sjukdomsspecifika kostnader.

Behövs ökat stöd till föräldrar med kroniskt sjuka barn

När forskarna tittade på effekter på lång sikt hos mammorna såg de dock att ökningen av inkomsterna av pensionsgrundande inkomster efter i snitt åtta år. Efter det minskade mammornas pensionsgrundande inkomst och återhämtade sig inte ens i slutet av uppföljningsperioden − 17 år efter barnens diagnos.

− I det här projektet har vi förekommit på föräldrar till barn 1-diabetes. Det är möjligt att man skulle kunna se samma mönster hos föräldrar till barn med andra kroniska sjukdomar. Våra resultat tyder på att samhället behöver vässa det långsiktiga arbetet med att annat med barn med kroniska sjukdomar för att de inte ska drabbas ekonomiskt av att ta ett stort ansvar för sina barns hälsa, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och initiativtagare till studier.

Publikation:  Kennedy, B., Wernroth, ML., Langenskiöld, S.  et al.

Effekten av typ 1-diabetes hos barn på föräldrars inkomster i ett välfärdsstatligt sammanhang: kvasi-experimentella bevis från svenska nationella register.  Diabetologia  (2025). DOI: 10.1007/s00125-025-06492-6

Källa: Uppsala universitet.