Ingen koppling funnen mellan populär diabetesmedicin och självmord

Läkemedel av typen GLP1-analoger sänker blodsockernivåerna och används av miljontals människor världen över. Främst är de till för att behandla diabetes men läkemedel som exempelvis Ozempic har även visat sig vara effektiva mot fetma, vilket har ökat deras popularitet.

Samtidigt har både amerikanska och europeiska läkemedelsmyndigheter varnat för att det kan finnas risker med preparaten.

Så sent som i fjol inledde den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) en utredning efter cirka 150 inrapporterade fall av självmordstankar och självskadebeteende som eventuellt hade samband med läkemedlen.

Utredningen blev klar i våras och baserat på den begränsade datan som fanns tillgänglig då, visade den inte på några samband. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet bekräfta den bilden. De har gått igenom stora mängder data från Sverige och Danmark över personer som behandlats med GLP-1-analoger.

– Vi fann ingen tydlig koppling mellan användandet av läkemedlen och en ökad risk för suicid, självskada eller depression och ångestrelaterade tillstånd. Detta är betryggande, säger Björn Pasternak, senior forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och en av studiens huvudförfattare.

Dataunderlaget omfattar omkring 300 000 vuxna i åldern 18–84 år i Sverige och Danmark som påbörjade behandling med antingen GLP-1-analoger eller SGLT2-hämmare, en annan typ av diabetesmedicin, under åren 2013–2021.

Efter en genomsnittlig uppföljningstid på drygt två år sågs ingen tydlig ökning i andelen personer som begått självmord, skadat sig själva, blivit deprimerade eller drabbats av ångestrelaterade störningar hos de som använt GLP-1-analoger. Peter Ueda, biträdande lektor vid samma institution och en av studiens huvudförfattare, betonar ändå vikten av större studier i takt med att mer data samlas in.

– Det är viktigt att specifikt undersöka personer som tidigare haft problem med suicidtankar och självskadebeteenden eftersom de redan befinner sig i riskzonen och läkemedlets biverkningsprofil skulle kunna vara annorlunda i den gruppen, säger han. 

Studien har genomförts i samarbete med forskare i Danmark och har huvudsakligen finansierats av Karolinska Institutet. Några av forskarna rapporterar ett antal intressekonflikter, se studien för mer information.

Publikation:

“GLP-1 receptor agonists and risk of suicide death: nationwide cohort study in Sweden and Denmark”, 

Peter Ueda, Jonas Söderling, Viktor Wintzell, Henrik Svanström, Laura Pazzagli, Björn Eliasson, Mads Melbye, Anders Hviid, Björn Pasternak. JAMA Internal Medicine, online 3 september 2024.

Källa: Karolinska Institutet.