den 7 januari 2026

Immunceller skyddar i ryggmärgen när vi blir äldre

Hos människor med vissa neurologiska sjukdomar har man också funnit skador i just den här delen av ryggmärgen. Foto: Egen, arkiv.

Nervsystemets egna immunceller hjälper till att skydda ryggmärgen från åldersrelaterade skador, visar en studie på möss av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Neuroscience och kan bidra med ny kunskap om hur vissa neurologiska sjukdomar uppstår.

Harald Lund

Biträdande lektor. Foto: Stefan Zimmerman.

Robert Harris

Professor. Foto: Stefan Zimmerman.

Keying Zhu

Forskare. Foto: Stefan Zimmerman.

Åldrandet påverkar hela kroppen, även ryggmärgen, som har till uppgift att förmedla signaler mellan hjärnan och resten av kroppen. De negativa konsekvenserna av åldrande är väl kända, men kan också finnas positiva, skyddande, mekanismer som aktiveras vid åldrande? Den frågan ställde sig forskare vid Karolinska Institutet som nu har undersökt hur åldrandet påverkar myelin, det skyddande lager som omger nervtrådarna i hjärnan och ryggmärgen. 

Genom att studera möss i olika åldrar kunde forskarna se att myelinet i en specifik del av ryggmärgen – de så kallade baksträngarna – gradvis samlade på sig skador under åldrandet. Forskarna bygger på hjärnans och immunceller, mikroglia, som hjälper till att hålla nervsystemet rent och välfungerande.

– Det är känt att mikroglia kan påverka myelinkvaliteten och därför ville vi förstå hur dessa celler reagerades på den åldersrelaterade ansamlingen av myelinskador, säger Harald Lund, biträdande lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

TGF-beta har nyckelrulle

I den åldrande ryggmärgen upptäckte forskarna att mikroglia aktiverade ett signalämne som kallas TGF-beta. Det tycks fungera som en broms som hindrar mikroglia från att bli överaktiva och skada nervtrådarna.

För att testa hur viktiga bromsen är stängda forskarna av TGF-beta-produktionen hos äldre möss. Utan signalen började mikroglia angripa myelinet vilket ledde till att mössen utvecklade rörelsesvårigheter.  

– Hos människor med vissa neurologiska sjukdomar har man också funnit skador i just den här delen av ryggmärgen. Våra resultat kan hjälpa oss att förstå varför, säger Robert Harris, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som låtit forskningen tillsammans med Harald Lund.

Studien gjordes i samarbete med forskare i Kina, USA och Frankrike. Den har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Alltid Litt Sterkere, Neurofonden och Karolinska Institutets forskningssatsning StratNeuro. Forskarna uppger inga intressekonflikt.

Publikation: Nature Neuroscience , online 2 januari 2026. TGFβ-signalering medierar mikroglial motståndskraft mot spatiotemporalt begränsad myelindegeneration.

Keying Zhu, Yun Liu Jin-Hong Min, Vijay Joshua, Jianing Lin, Yue Li, Judith C. Kreutzmann, Yuxi Guo, Wenlong Xia, Elyas Mohammadi, Melanie Pieber, Valerie Suerth, Yiming Xia, Zaneta, Andrusivova, Jean-Philippehl Hugnot, Jo Lunden, Shigeakie Hugnot, Jo Lund. Xiaofei Li, Stephen PJ Fancy, Heela Sarlus, Robert A. Harris, Harald Lund,

Artikel: https://www.nature.com/articles/s41593-025-02161-4

Källa: Karolinska Institutet.


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser