Forskning vid Karolinska Institutet visar att ett hungerhormon kan öka hjärtats pumpförmåga vid hjärtsvikt. Efter två timmars behandling hade mängden blod som hjärtat pumpar ut under en minut ökat med 28 procent. Studien har anslag från Hjärt-Lungfonden.

- Resultaten från den här forskningen ger hopp för de 250 000 personer i Sverige som beräknas leva med hjärtsvikt. Genom att faktiskt öka hjärtats pumpförmåga kan fler liv räddas och ökar chanserna till fler friska år, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Hjärtsvikt orsakar stort lidande och förkortar livet för dem som drabbas. Kronisk hjärtsvikt med nedsatt pumpfunktion behandlas idag med läkemedel som bromsar förloppet, men läkemedlen påverkar inte hjärtats sammandragande förmåga. Trots nuvarande behandling utvecklar patienterna så småningom mer avancerad hjärtsvikt vilket innebär nedsatt livskvalitet, sjukhusinläggningar och ökad risk för död.

Hungerhormonet ghrelin finns naturligt i kroppen. Det stimulerar aptiten och frisätter tillväxthormoner. Forskarna i den aktuella studien kan nu visa att hormonet stimulerar hjärtats pumpförmåga.

- Efter två timmars behandling kunde vi se att den blodmängd som hjärtat pumpar ut under en minut, hade ökat med 28 procent i snitt hos patienterna som hade fått ghrelin, säger Lars H Lund, professor och överläkare vid Karolinska Institutet.

I den aktuella studien som utfördes på Karolinska universitetssjukhuset med anslag från Hjärt-Lungfonden deltog 30 hjärtsviktspatienter. De lottades till antingen aktiv behandling med ghrelin eller placebo. Deltagarna följdes upp efter två till fem dygn.

Nu vill forskargruppen gå vidare med större kliniska studier för att utveckla molekyler i syfte att aktivera ghrelinreceptorn och öka hjärtats pumpförmåga.

Studiens namn: Acyl ghrelin improves cardiac function in heart failure and increases fractional shortening in cardiomyocytes without calcium mobilization.
Tidskrift: European Heart Journal, 14 mars 2023

Fakta om hjärtsvikt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtsvikt är: Ett allvarligt tillstånd som innebär att hjärtmuskeln inte orkar dra ihop sig tillräckligt eller att kammarväggarna är för styva, detta gör att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen.

Symptom: Andfåddhet, trötthet, nattlig hosta, svullna fötter och underben, försämrad fysisk förmåga.

Drabbade i siffror: Omkring 250 000 personer i Sverige beräknas leva med hjärtsvikt. Sjukdomen kan vara svårt invalidiserande och prognosen är sämre än för många cancersjukdomar. Över 3 000 personer dör med hjärtsvikt som dödsorsak varje år, men många dör också av svåra komplikationer i samband med sin hjärtsvikt, till exempel lunginflammation, njursvikt eller propp i lungan. Sjukdomen är mer utbredd bland äldre och blir vanlig först i höga åldrar (75+).

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har bland annat EKG-apparaten, sviktpacemakern och ultraljudstekniken kunnat utvecklas. Forskningen ligger även till grund för dagens medicinska behandling som avlastar hjärtat, exempelvis ACE-hämmare.

Forskningens utmaningar: Att utveckla effektivare läkemedel för att öka hjärtats sammandragningsförmåga, metoder för att reparera hjärtan med hjälp av stamceller, samt metoder för att i tid kunna förutsäga försämring av hjärtsvikt.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att hjärtsvikt upptäcks tidigare och att behandlingen förbättras, så att den som drabbas får ett längre liv med ökad livskvalitet.

Källa: Hjärt-Lungfonden.