Hälsosam kost kopplad till psykosocialt välmående hos barn

Barn som äter hälsosamt har – oavsett kroppsvikt – bättre självkänsla, mindre känslomässiga problem och är mer sällan utan kompisar eller mobbade, visar en studie publicerad i tidskriften BMC Public Health.

Omvänt hör bättre självkänsla ihop med hälsosam kosthållning, enligt forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Försteförfattare är Louise Arvidsson, folkhälsovetare och disputerad vid institutionen för medicin.

– Hos barn mellan två och nio år såg vi ett samband mellan hälsosam kosthållning och bättre psykosocialt välmående, vilket innefattade färre emotionella problem, bättre relationer till andra barn och bättre självkänsla två år senare. Vår studie tyder på att hälsosam kost kan förbättra barns välmående, säger hon.

Efter att ha studerat 7 675 barn i åldrarna två till nio år i åtta europeiska länder – Belgien, Cypern, Estland, Italien, Spanien, Sverige, Tyskland och Ungern – fann forskarna att en högre följsamhet till riktlinjerna för hälsosam kosthållning i början av studien kunde kopplas till bättre självkänsla och färre emotionella svårigheter och problem med jämnåriga två år senare.

Följsamheten till riktlinjerna mättes med HDAS (Healthy Dietary Adherence Score). En högre HDAS betyder bättre följsamhet till riktlinjerna, det vill säga hälsosammare kosthållning. Riktlinjerna är gemensamma för de åtta länder som ingår i den aktuella studien och innefattar ett begränsat intag av raffinerat socker och fett, val av fiberrika livsmedel när det är möjligt (tex. fullkornsbröd), konsumtion av fisk två till tre gånger per vecka och 500 gram frukt och grönsaker per dag.

Överraskande samband

Författarna fann att bättre självkänsla i början av studieperioden kunde kopplas till högre HDAS två år senare, och att sambanden mellan HDAS och välmående var lika för både normalviktiga och överviktiga barn.

– Det var lite överraskande att se att sambandet mellan hälsosam kost och bättre välmående två år senare var oberoende av barnens socioekonomiska bakgrund och kroppsvikt, konstaterar Louise Arvidsson.

Författarna använde data från den stora europeiska kohortstudien Idefics (Identification and Prevention of Dietary- and Lifestyle-Induced Health Effects in Children and Infants Study) som syftar till att förebygga övervikt hos barn samtidigt som faktorer som bidrar till övervikt studeras.

I början av studieperioden ombads föräldrarna uppge hur ofta de senaste 4 veckorna som deras barn åt något av vardera 43 olika livsmedel som fanns upptagna på en lista. Utifrån barnens uppgivna konsumtion av dessa livsmedel tilldelades de en HDAS-poäng.

Psykosocialt välmående bedömdes på basis av självkänsla, relation till föräldrarna, emotionella problem och problem med jämnåriga, enligt föräldrarnas svar på validerade enkäter. Barnens längd och vikt mättes. Alla enkäter och mätningar gjordes om efter två år.

Fullkorn och kompisar

Studien är den första som analyserar de enskilda komponenterna som ingår i HDAS och sambanden med barns välmående. Författarna fann att fiskintag enligt riktlinjerna kunde kopplas till bättre självkänsla och färre emotionella problem samt bättre kompisrelationer. Det fanns också ett samband mellan fullkornsintag och bättre kompisrelationer.

Sambanden visade sig också vara dubbelriktade. Bättre välmående hörde ihop med konsumtion av frukt, grönsaker, socker och fett i enlighet med riktlinjerna, medan bättre självkänsla hörde ihop med lägre sockerintag.

Goda relationer till föräldrarna kunde kopplas till konsumtion av frukt och grönsaker enligt riktlinjerna, färre emotionella problem hörde ihop med lägre fettintag. Bättre kompisrelationer hörde ihop med högre konsumtion av frukt och grönsaker.

Författarna flaggar för att barn med dålig kosthållning och dåligt välmående hade större tendens att lämna studien och därför var underrepresenterade vid uppföljningen två år senare. Ett faktum som kan försvaga slutsatserna om sambanden mellan kosthållning och välmående.

Eftersom studien baseras på självrapporterade data från föräldrar är det inte möjligt att dra slutsatser om orsak och verkan. Louise Arvidsson igen:

– Sambanden som vi hittade här måste bekräftas genom studier som innefattar barn med kliniskt diagnostiserad depression, ångest eller andra beteendeproblem, istället för välmående rapporterat av föräldrarna.

Källa: Sahlgrenska akademin

Titel: Bidirectional associations between psychosocial well-being and adherence to healthy dietary guidelines in European children: prospective findings from the IDEFICS study / https://bmcpublichealth.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12889-017-4920-5