Forskare har kartlagt tarmens immunologi hos barn med IBD

I dag vet vi relativt lite om hur immunsystemet fungerar vid IBD hos barn och hur detta skiljer sig från vuxna. Omkring 40 procent av patienterna – både barn och vuxna – svarar inte på de behandlingar som finns tillgängliga. Det är därför av stor vikt att identifiera biomarkörer som både kan förutspå behandlingssvaret och bidra till att hitta nya behandlingsmetoder.

Förstå vad som händer i tarmen

Vi har fortfarande inte något botemedel mot inflammatorisk tarmsjukdom som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, utan enbart symtomatisk behandling. IBD debuterar ofta i tidig vuxen ålder, ibland redan i barndomen. Den här studien kommer ur ett kliniskt behov av att förstå varför sjukdomen uppkommer och vad som händer i tarmen vid IBD, säger Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska Institutet.

I nära samarbete med kollegor vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset har hon studerat tarmen hos 25 barn och åtta vuxna med IBD, samt hos tio barn och åtta vuxna utan IBD. Metoderna som användes var flödescytometri och single-cellteknik, relativt nya tekniker som möjliggör analys av immunceller från tjocktarmen även på små undersökningsmaterial.

Färre vävnadsskyddande celler

Forskarna fann att pro-inflammatoriska celltyper, som medfödda lymfoida celler typ 1 (ILC1) och cytotoxiska celler som T-celler och NK-celler, förekom i högre grad vid tarminflammation hos barn. Men de fann också att en särskild undertyp av vävnadsskyddande lymfocyter – så kallade medfödda lymfoida celler typ 3 (ILC3) – och vävnadsresidenta T-celler fanns i lägre grad i tarmslemhinnan hos barn med IBD.

– Inflammationen verkar inte bara vara kopplad till aggressiva celler som driver på den, utan också till att funktionen hos de celler som hjälper till att upprätthålla en frisk tarm tappas. De behandlingar som finns tillgängliga i dag är enbart inriktade på att dämpa inflammationen, men det kan vara lika viktigt att stärka upp den vävnadsskyddande delen, säger Jenny Mjösberg.

Barn och unga med IBD är också en intressant grupp att studera. De är ofta nyinsjuknade och därmed obehandlade. Dessutom är de vanligtvis friska i övrigt, röker inte och har inga andra grumlande hälsofaktorer. Resultaten från denna studie kan förhoppningsvis utgöra en pusselbit vid framtagandet av nya behandlingar.

Individanpassade behandlingar

– Att samarbeta kring den här typen av klinisk grundforskning är av stor vikt. Vi har fortfarande ganska dålig kunskap om de biologiska läkemedlen och varför de fungerar eller inte fungerar. Då är biomarkörer väldigt viktiga. I förlängningen hoppas vi på mer individanpassade behandlingar, den här studien är ett steg i den riktningen, säger Helena Rolandsdotter, överläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, vid Karolinska Institutet.

Publikation

Efthymia Kokkinou, Tea Soini, Ram Vinay Pandey, Aline van Acker, Jakob Theorell, Paulo Czarnewski, Egle Kvedaraite, Niels Vandamme, Magda Lourda, Chiara Sorini, Whitney Weigel, Anna Carrasco, Christopher Andrew Tibbitt, Heinrich Schlums, Ulrik Lindforss, Caroline Nordenvall, Malin Ljunggren, Maja Ideström, Mattias Svensson, Jan-Inge Henter Eduardo J. Villablanca, Yenan T. Bryceson, Helena Rolandsdotter, Jenny Mjösberg, Cell Reports Medicine, online 8 maj 2023, doi: 10.1016/j.xcrm.2023.101038. “The single-cell transcriptional landscape of innate and adaptive lymphocytes in pediatric-onset colitis”,

Forskningen har finansierats med medel från bland andra Europeiska forskningsrådet (ERC starting grant), European Crohn’s and Colitis Organization (ECCO), Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Sigrid Jusélius Stiftelse och Finnish Pediatric Research Foundation. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Källa: Karolinska Institutet.