Första födseln efter livmodertransplantation med enbart robotkirurgi

Barnet, en pojke på 49 centimeter och 3 100 gram, förlöstes med planerat kejsarsnitt på torsdagen den 25 maj. Barnet och övriga familjen mår bra, liksom donatorn. Den nyblivna mamman är i 35-årsdåldern och donatorn är en släkting.

Det som utmärker fallet är de kirurgiska metoderna vid själva transplantationen. Både donator och mottagare opererades denna gång helt och hållet med robotassisterad titthålskirurgi, enkelt uttryckt robotkirurgi, utan något moment av öppen kirurgi.

Robotkirurgi är avsevärt mer skonsam än traditionell öppen kirurgi. Vid andra typer av operationer har man kunnat visa att risken för exempelvis infektioner och blödningar är lägre vid robotkirurgi, och den som opereras är generellt sett snabbare på benen efter ingreppet.

Metoden innebär att kameror och robotarmar med kirurgverktyg förs in via små ingångshål, i det här fallet i buken. Kirurgerna styr sedan robotarmarna med joystickliknande verktyg vid styrstationer, där de samtidigt kan se via rörliga 3D-bilder och operera med hög precision.

Minimalt ingrepp och hög precision

Den aktuella transplantationen gjordes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i oktober 2021. I donatorns fall frigjorde kirurgerna livmodern steg för steg, med stöd av robotkirurgi. Som sista åtgärd delades livmodern från sin kärlförsörjning och togs ut i en så kallad titthålspåse via slidan.

Hos mottagaren kunde livmodern sedan tas in i buken via ett litet snitt, och först sys ihop med kärl och därefter till slidan och stödjevävnaden – allt med hjälp av robotkirurgi.

Efter tio månader återfördes ett embryo, som tillkommit vid IVF före transplantationen, in i den transplanterade livmodern, och några veckor senare kunde graviditet konstateras. Mamman har mått bra under graviditeten, som nu alltså avslutats med ett planerat kejsarsnitt i vecka 38.

Pernilla Dahm-Kähler är adjungerad professor i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt gynekolog och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon är huvudoperatör vid den komplicerade operationen av donatorn:

– Med den robotassisterade titthålstekniken kan man utföra mycket fin precisionskirurgi. Tekniken skapar god åtkomlighet även djupt ner i bäckenet. Det här är framtidens kirurgi och vi är stolta och glada över att vi kunnat utveckla livmodertransplantationerna till denna nivå av minimalt invasiv teknik, säger hon.

Processer som ansetts omöjliga

Niclas Kvarnström är ansvarig transplantationskirurg i forskningsprojektet och den som utför de komplicerade kärlkopplingarna i mottagaren:

– Med robotassisterad teknik kan vi utföra processer som tidigare ansågs omöjliga, när man använde vanlig titthålskirurgi. Det är ett privilegium att få vara en del av utvecklingen inom detta område. Det övergripande målet är att minimera det trauma som operationen orsakar hos patienten, säger han.

Transplantationen innebär en vidareutveckling av den livmodertransplantationskirurgi som startade med öppen teknik i Sverige 2012. Arbetet leds av Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och gynekolog och överläkare på universitetssjukhuset.

– Detta är det fjortonde barnet som föds inom livmodertransplantationsprojektet vid Sahlgrenska akademin och fler födslar väntar under sommaren, säger han. Forskningsprojektet utvärderar kontinuerligt ett stort antal variabler hos donatorer, mottagare och barn efter livmodertransplantation och uppföljningen sker under flera år efter transplantation. Allt detta görs för att göra transplantationen maximalt effektiv och med minimala bieffekter hos patienter.

Forskningen ledde 2014 till världens första födsel efter en livmodertransplantation. Totalt skedde åtta födslar inom samma forskningsprojekt innan någon utanför Sverige födde barn efter livmodertransplantation.

Forskargruppen har fört metoder och teknik vidare genom direkt kunskapsöverföring till ett flertal centra i världen. Antalet genomförda livmodertransplantationer i världen beräknas till ett 90-tal, och cirka 50 barn har fötts.

Försöken med livmodertransplantationer har bekostats av forskningsmedel och inte belastat operations- eller andra vårdresurser på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Källa: Sahlgrenska akademin.