Förenklar val av läkemedel mot resistenta cancersjukdomar

Varje år drabbas omkring 85 svenskar av blodcancervarianten kronisk myeloisk leukemi. Patienter med sjukdomen behandlas vanligtvis med ett läkemedel som kallas ABL1-hämmare, och det finns i dagsläget fem olika sådana läkemedel.

Även om patienter nästan alltid svarar på behandlingen om den ges i ett tidigt stadium av sjukdomen, utvecklar ungefär 20 procent av dem resistens mot läkemedlet. När detta sker får patienten ett annat läkemedel från samma grupp, i hopp om att det nya läkemedlet ska vara effektivt mot de resistenta tumörcellerna.

– Den vanligaste orsaken till läkemedelsresistens är mutationer i det enzym som läkemedlet är tänkt att hämma. Men eftersom mutationerna varierar mellan patienter är olika varianter av läkemedlen mest effektiva, vilket har gjort valet av läkemedel till en svår uppgift, förklarar Ran Friedman, professor i kemi vid Linnéuniversitetet.

Ny parameter för bättre bedömning

I dagsläget beräknas läkemedlens resistens mot specifika mutationer med hjälp av parametern tillväxt IC50. IC50 är en uppskattning av hur stor koncentration av ett läkemedel som behövs för att hämma tillväxten av tumörceller med 50 procent. Resistens gör att IC50 blir högre, det vill säga att det krävs en högre dos för att nå samma resultat.

Den nya forskningsstudien föreslår att komplettera IC50 med en till parameter för att förbättra bedömningen av vilken läkemedelsvariant som är mest effektiv mot tumörceller med mutation i varje enskilt patientfall.

– Enkelt förklarat har vi utvecklat en beräkningsmodell som även tar hänsyn till effekten av läkemedlet mellan två doser, vilket ger en mer exakt bild av resistensutvecklingen. Om en patient äter ett läkemedel varje morgon så visar vår beräkning hur väl effekten är på kvällen, säger Ran Friedman.

Kan användas för fler cancerformer

En fördel med metoden är att den även kan tillämpas på andra cancerformer som kan behandlas med flera olika sorters läkemedel med liknande verkningsmekanism, till exempel vissa former av lungcancer.

– Vi ser framför allt stor potential hos den här metoden för att förbättra bedömningen av resistens och förenkla valet av läkemedel när nya läkemedel introduceras på marknaden, säger Ran Friedman.

Forskningen är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Norwegian University of Science and and Technology och University of São Paolo och en del av Linnéuniversitetets spetsforskningscenter för biomaterial.

Studie: ”Beyond IC50–A computational dynamic model of drug resistance in enzyme inhibition treatment” är publicerad i tidskriften PLOS Computational Biology.

Fakta: Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en blodcancersjukdom som uppstår på grund av förändringar i benmärgen och leder till överproduktion av omogna vita blodkroppar som fyller blodet. Risken för att insjukna ökar med åldern. De allra flesta fallen av sjukdomen upptäcks i ett tidigt stadium och går oftast att bota.

Källa: Linnéuniversitetet.