Fler svenskar föredrar sunda vanor framför viktnedgång

Forskning visar att mer än hälften av alla hjärtinfarkter kan kopplas till levnadsvanor och att ett hälsosamt liv skyddar mot hjärt-kärlsjukdom. Därför är det positivt att fler prioriterar sunda vanor och mindre stress framför viktnedgång, eftersom ett hälsosamt leverne ofta leder till en normalisering av vikten, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

En ny Sifoundersökning beställd av Hjärt-Lungfonden visar att ungefär en av sex svenskar, 17 procent, anser sig leva så hälsosamt att de inte behöver avge något nyårslöfte om sina levnadsvanor, mot 13 procent i förra årets undersökning. Det populäraste nyårslöftet är även i år att börja röra på sig eller motionera mer. Nytt för i år är att fler föredrar hälsosammare matvanor och mindre stress (delad andra plats) framför att gå ner i vikt, som var förra årets näst mest valda nyårslöfte.

Tack vare forskning som har bidragit till bättre vård, behandlingar och råd kring levnadsvanor har dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar i Sverige halverats sedan millennieskiftet. Ändå är hjärt-kärlsjukdom fortfarande Sveriges största dödsorsak med omkring 30 000 döda varje år – och riskfaktorerna fysisk inaktivitet, övervikt (BMI>25) och fetma (BMI>30) har samtliga ökat över tid i hela befolkningen.
Enligt en rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE), kan över hälften av alla hjärtinfarkter och en tredjedel av all stroke i Sverige kopplas till levnadsvanor. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan en stor del av all kranskärlssjukdom och stroke förebyggas med förbättrade levnadsvanor. Även den som redan är sjuk kan snabbt göra stora hälsovinster.
– Hur vi lever har visat sig betyda mer än vi trott för hjärt-kärlhälsan och hälsan i stort. Det är positivt att fler anser sig leva hälsosamt. Men många skulle behöva röra på sig mer och äta bättre för att minska sjukdomsrisken. Det kräver insatser på flera nivåer men också mer forskning för att förstå vad som driver utvecklingen i positiv riktning, säger John Pernow, professor och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning för att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Förra året delade organisationen ut 333 miljoner kronor till forskningen.

Fakta om hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorer (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• I Sverige lever 2,0 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom, som också är den vanligaste dödsorsaken idag. Varje år dör över 30 000 svenska invånare av hjärt-kärlsjukdom.
• De dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp och stroke.
• Riskfaktorer som stillasittande, övervikt och diabetes ökar dramatiskt och riskerar att höja dödstalen i hjärt-kärlsjukdom.
• Svenska 15-åringar är mer stillasittande än EU-snittet och en av fem är överviktig.
• Närmare en halv miljon svenskar lever med diabetes. Dessa löper två till tre gånger högre risk att insjukna och avlida i hjärt-kärlsjukdom än befolkningen i övrigt.

Fakta: Fem sätt att minska risken för hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Rör på dig regelbundet
• Ät sunt (mer frukt, grönsaker och fibrer – mindre socker, salt och fel sorts fetter)
• Undvik tobak
• Stressa mindre
• Kontrollera blodtryck, kolesterol och blodsocker – medicinera vid behov