den 15 juni 2020

Fler och säkrare hjärttransplantationer kan bli möjliga med ny metod

"Vi har undersökt och jämfört hur patienterna mår efter att de fått sitt nya hjärta och i vilken utsträckning de har drabbats av komplikationer. Ingen av de sex patienter som fått nytt hjärta med den nya metoden har drabbats av komplikationer, däremot har vi sett komplikationer hos en del patienter i kontrollgruppen" Foto: Arkivbild.

Med en ny metod kan donerade hjärtan transporteras och förvaras under längre tid än vad som hittills varit möjligt. Den nya metoden, som är en specialbyggd hjärtbox, användes vid en transplantation första gången redan sommaren 2017. Nu har den utvärderats i en första klinisk studie och resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Resultaten från studien visar tecken på klar förbättring när den nya metoden används.

– Även om det är tidigt att dra allt för långtgående slutsatser så känns det naturligtvis hoppfullt. Om resultaten i vår fortsatta forskning fortsätter att vara goda kan metoden göra stor skillnad för patienter som är i behov av en hjärttransplantation, säger Johan Nilsson, thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.

Specialbyggd hjärtbox

Metoden innebär att det donerade hjärtat förvaras och transporteras i en specialbyggd box, där det förses med viktiga substanser i en syresatt, blodtillblandad lösning. En av fördelarna är att boxen möjliggör en längre förvaringstid vilket i sin tur skulle kunna innebära att donerade hjärtan kan transporteras längre sträckor än idag.

I studien vars resultat nu har publicerats har sex patienter fått transplantation med hjärtan som förvarats och transporterats i den specialbyggda hjärtboxen. 25 patienter har ingått i kontrollgruppen och dessa har genomgått transplantationer där den traditionella förvaringsmetoden använts.

– Därefter har vi undersökt och jämfört hur patienterna mår efter att de fått sitt nya hjärta och i vilken utsträckning de har drabbats av komplikationer. Ingen av de sex patienter som fått nytt hjärta med den nya metoden har drabbats av komplikationer, däremot har vi sett komplikationer hos en del patienter i kontrollgruppen, berättar Johan Nilsson.

Exempel på komplikationer kan vara kraftig hjärtsvikt, akut avstötning eller att patienten avlider.

Johan Nilsson har en förhoppning om att ett hjärta ska kunna förvaras uppemot 12 timmar i den specialbyggda boxen, att jämföra med de cirka fyra timmar som är möjligt med dagens metod. För några år sedan gjordes tester med grishjärtan som med den nya metoden klarade sig i hela 24 timmar utanför kroppen.

– Utifrån de resultat vi hittills har kan vi inte med säkerhet säga att vi klarar att förvara ett hjärta i tolv timmar, men vår studie visar att den nya metoden möjliggör längre förvaring än idag. Om vi i vår fortsatta forskning kan slå fast att tolv timmar är möjligt skulle det innebära helt nya möjligheter för transplantationer i form av längre transporter och fler matchningar. Det skulle till exempel då gå att flyga hjärtan mellan länder som vi idag tvingas tacka nej till, säger Johan Nilsson.

– I dagsläget har vi, utöver de sex patienter som ingick i studien, använt metoden vid ytterligare nio transplantationer. Och det ser fortsatt lovande ut. Tanken är att testa den nya metoden i samband med transplantationer på ytterligare 33 patienter, säger han.

Källa: Skånes Universitetssjukhus

Fakta

  • Den nya metoden kallas non-ischemic heart preservation (NIHP) och den standard som används idag kallas static cold storage (SCS).
  • I december 2019 fick Johan Nilsson och hans forskargrupp ett anslag på 16 miljoner av Vetenskapsrådet till sin fortsatta forskning om NIHP.
  • Metoden uppfanns av Stig Steen, tidigare thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och senior professor vid Lund universitet.

 

Länk till artikeln i tidskriften Nature Communications: 

 


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser