den 25 mars 2026
Digital KBT minskade hjärtrelaterad oro och förbättrar hälsan efter hjärtinfarkt
En digital KBT-behandling minskade hjärtrelaterad oro och förbättrade patienters livskvalitet och fysiska funktion efter hjärtinfarkt. Det visar en ny randomiserad studie publicerad i Journal of the American College of Cardiology, där forskare vid Karolinska Institutet jämförde digital KBT med sedvanlig vård.
Josefin Särnholm
Leg psykolog och forskare. Foto: Stefan Zimmerman.
Många som drabbas av hjärtinfarkt utvecklar en ihållande eller kopplad till hjärtat, till exempel rädsla för nya hjärthändelser eller undvikande av aktiviteter i vardagen så som att vara fysisk aktiv.. Jag studerar deltog 96 personer som haft hjärtinfarkt minst sex månader tidigare och som upplevt hjärtrelaterad oro.
Deltagarna lottades till antingen åtta veckors digitala, exponeringsbaserade KBT eller till sedvanlig vård, det vill säga den vanliga medicinska uppföljningen efter hjärtinfarkt utan någon psykologisk behandling.
Den psykologiska behandlingen bestod av övningar där deltagarna gradvis närmade sig situationer och hjärtrelaterade symtom de tidigare undvikit på grund av rädsla. Deltagarna fyllde i självskattningar kring sina besvär före och efter behandlingen.
Resultaten visar att gruppen som fick digitala KBT förbättrade sin livskvalitet och minskade hjärtrelaterad oro mer än kontrollgruppen vid tre månaders uppföljning. Minskningen var stabil upp till ett år efter behandlingen.
Även den fysiska funktionsförmågan ökade mer i behandlingsgruppen. Deltagarna upplevde sig mindre hindrade i vardagen och vågade vara mer aktiva fysiskt.
– Vår metod för att minska hjärtrelaterade symtom. När rädslan minskar vågar många återta aktiviteter de börjat undvika efter hjärtinfarkten, vilket påverkar livskvaliteten positivt, säger systerförfattare Josefin Särnholm, leg psykolog och forskare vid institutioner för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
– Det är viktigt att förstå att hjärtrelaterad oro är vanligt efter hjärtinfarkt, och att den går att behandla. Digital terapi kan vara ett sätt att nå fler patienter, fortsätter försteförfattare Amanda Johnsson, leg psykolog, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Studien genomförs i samarbete mellan forskare inom psykologi och kardiologi vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Forskningen finansierades av Hjärt-Lungfonden och Vetenskapsrådet. Några av forskarna rapporterar ersättningar för föreläsningar och uppdrag, vilket redovisas i studien.
Publikationer: ”Digital kognitiv beteendeterapi för hjärtångest efter hjärtinfarkt: Effekter på sjukdomsspecifik hälsostatus – resultat från randomiserade studier” Amanda Johnsson, Brjánn Ljótsson, Björn E Liliequist, Matthias Lidin, Marie Löf, Linnea Maurex, Eva Ólafsdóttir, Elina Rautio, Johanna Sandborg, Frieder of the Joseph Karologi mars2, 0 online. doi: 10.1016/j.jacc.2026.02.506
https://www.jacc.org/doi/10.1016/j.jacc.2026.02.506
”Digital kognitiv beteendeterapi för hjärtångest efter hjärtinfarkt: Effekter på sjukdomsspecifik hälsostatus – detaljerade metoder och protokoll” Amanda Johnsson, Brjánn Ljótsson, Björn E Liliequist, Matthias Lidin, Marie Löf, Linnea Maurex, Eva Ólafsdóttir, Elina Rautio, Johanna Sandborg, Frieder Braunschwemellig of American Advanschweig, Frieder Braunschweigholm online, Linda Braunschwemellig, online, Frieder Braunschwemellig College. 25 mars 2026, doi: 10.1016/j.jacadv.2026.102669
https://www.jacc.org/doi/10.1016/j.jacadv.2026.102669
Källa: Karolinska Institutet.
Annonser
