De svårast sjuka drabbades värst av långtidscovid

I mitten av oktober 2023 hade drygt 771 miljoner fall av covid-19 rapporterats till Världshälsoorganisationen, WHO. Uppskattningsvis 10–20 procent av de drabbade får kvarstående symtom.

Närmare 65 000 deltagare

I den aktuella studien har forskare undersökt förekomsten av långtidsbesvär hos personer med olika svårighetsgrad av covid-19 jämfört med personer utan bekräftad covid-19. Studien omfattade 64 880 vuxna deltagare från Sverige, Danmark, Norge och Island och bygger på självrapporterade fysiska symtom mellan april 2020 och augusti 2022.

Drygt 22 000 av studiedeltagarna fick en covid-19-diagnos under perioden och knappt en tiondel av dessa blev sängliggande i minst sju dagar. Förekomsten av långvariga symtom som andfåddhet, bröstsmärta, yrsel, huvudvärk och låg energi/trötthet var 37 procent högre hos de som fått en covid-19-diagnos jämfört med de som inte fått det.

De som varit sängliggande i minst sju dagar under sin sars-cov-2-infektion hade högst förekomst av långtidsbesvär, mer än dubbelt så hög jämfört med personer som inte diagnostiserats med covid-19. De hade också de mest ihållande symtomen upp till två år efter sin diagnos.

Symtom kan behöva följas upp länge

– Långtidscovid har blivit ett stort folkhälsoproblem eftersom stora delar av världens befolkning har blivit infekterad. Våra resultat visar de långsiktiga hälsokonsekvenserna av pandemin och belyser vikten av att övervaka fysiska symtom upp till två år efter diagnosen, särskilt hos personer som upplevde svår covid-19, säger Emily Joyce, doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och en av studiens förstaförfattare.

Majoriteten av studiedeltagarna var helt eller delvis vaccinerade, och resultaten blev i stort sett liknande i analyser som omfattade enbart vaccinerade individer. Personer som inte varit sängliggande alls under sin infektion uppvisade ingen skillnad i långvariga fysiska symtom jämfört med personer som inte diagnostiserats med covid-19.

I studien har forskarna slagit ihop fyra kohorter från COVIDMENT, ett storskaligt samarbetsprojekt mellan Sverige, Danmark, Norge, Island, Estland och Skottland.

Undersöker långsiktiga hälsoeffekter

– Inom det här projektet kommer vi fortsätta att bedöma de långsiktiga hälsoeffekterna av covid-19-pandemin. Flera projekt pågår, bland annat studier om hur covid-19 påverkat kognitiva funktioner och psykisk hälsa samt hur social isolering drabbat de äldre, säger Qing Shen, anknuten forskare vid Institutet för miljömedicin och institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet som är studiens korresponderande författare.

Publikation: ”COVID-19 illness severity and 2-year prevalence of physical symptoms: an observational study in Iceland, Sweden, Norway and Denmark”, Qing Shen et al, The Lancet Regional Health – Europe, online 27 oktober 2023, doi: 10.1016/j.lanepe.2023.100756.

Länk till studien: https://doi.org/10.1016/j.lanepe.2023.100756

Studien genomfördes i nära samarbete med universiteten i Oslo (Norge), Tartu (Estland) och Edinburgh (Skottland), Islands universitet och Köpenhamns universitetssjukhus, Rigshospitalet i Danmark. Forskningen finansierades huvudsakligen av NordForsk och EU-bidrag (Horisont 2020). Den svenska delen av projektet fick bidrag av Forte. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Källa: Karolinska Institutet.