Dags för ett omtag inom vården

Enligt Maria Öst-Backa och Lena Rindner, kan distriktssköterskor vara den bortglömda nyckeln till att nå vårdreformens mål.

– Vi pratar ofta om brist på resurser. Men sanningen är att mycket av lösningen redan finns på plats – i form av kompetenta distriktssköterskor som inte får använda hela sin potential, säger Maria Öst-Backa, ordförande i Distriktssköterskeföreningen.

Distriktssköterskor har en akademisk utbildning på 4,5 år. Det inkluderar en specialistutbildning på avancerad nivå med fokus på folkhälsa. De arbetar självständigt, gör avancerade bedömningar, identifierar, diagnostiserar och behandlar patienter i alla åldrar, hälso- och sjukdomstillstånd.

De ordinerar och utvärderar medicinsk behandling, förskriver läkemedel och hjälpmedel samt samordnar preventiva insatser. Deras arbete kräver stor självständighet och mångkulturell kompetens.

Trots detta är distriktssköterskans unika kompetens och roll ofta otydlig i primärvården bland kollegor, chefer och beslutsfattare. En fast distriktssköterskekontakt skapar kontinuitet och trygghet för patienterna. Studier visar att detta leder till bättre hälsodata, minskad vårdkonsumtion och högre patientnöjdhet. Genom att ta en större roll i det förebyggande arbetet kan distriktssköterskor även bidra till att minska den psykiska ohälsan.

Sex av regeringens nio uppsatta mål för primärvården kan nås med en distriktssköterska.

Med sin avancerade specialistutbildning kan distriktssköterskor arbeta självständigt med bedömning, behandling och läkemedelsförskrivning. Trots detta används deras kompetens långt ifrån fullt ut. Genom att lyfta distriktssköterskans roll kan vården förändras i praktiken:  

1. Ökad tillgänglighet
   Endast en tredjedel av befolkningen har idag en fast läkarkontakt. En fast kontakt med en distriktssköterska ger ökad tillgänglighet och trygghet – och avlastar samtidigt allmänläkaren.
2. Personcentrerad vård
   Relationer över tid ger bättre hälsodata, färre vårdbesök och nöjdare patienter. Distriktssköterskor möter hela människan, inte bara symtomen.
3. Förbättrad kontinuitet
   Distriktssköterskan kan följa individen genom hela livet från Barnavårdcentral till äldreomsorg. Det skapar trygghet och sammanhang.
4. Nära vård – på riktigt
   Distriktssköterskan känner patientens miljö, livssituation och behov – och finns nära, där vården verkligen behövs.
5. Förebyggande i fokus
   Ingen yrkesgrupp inom vården är bättre rustad för hälsofrämjande arbete. Ändå hamnar distriktssköterskan ofta i periferin.
6. Effektivare vård
   Att inte utnyttja distriktssköterskans självständiga roll är ineffektivt, oekonomiskt och orättvist – både för patienter och vårdpersonal.

– Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell strategi för hur distriktssköterskans roll ska optimeras i primärvården. Det skulle ge både ökad trygghet för patienterna och en mer hållbar vård, säger Lena Rindner, med.dr. i allmänmedicin och forskare.

Källa: Distriktssköterskeföreningen Sverige.