den 28 maj 2024
Bukfetma och svaga muskler redan hos 8-åringar
Redan hos barn i lågstadieåldern förekommer den farliga kombinationen av bukfetma och svaga muskler, så kallad sarkopen obesitas. Det visar en ny svensk studie bland åttaåriga barn som genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden och Norhedsstiftelsen.
Mai-Lis Hellénius
Professor och forskare. Foto: Martin Stenmark.
Kristina Sparreljung
Generalsekreterare Hjärt-Lungfonden Foto: Leonard Gren.
– Våra fynd visar att sarkopen fetma, som vi tidigare mest sett hos vuxna, nu även finns hos barn i lågstadieåldern. Det är en väldigt oroande utveckling och en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom senare i livet, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.
Mer än var femte barn i mellan- och högstadieåldern har övervikt eller fetma (obesitas), enligt Folkhälomyndigheten. De senaste tre decennierna har andelen 11–15-åringar i Sverige som lever med övervikt eller fetma fyrfaldigats, vilket medför en kraftigt ökad risk för förtida död i bland annat hjärt-kärlsjukdom. Enligt WHO utgör barnfetma en av de allvarligaste utmaningarna för folkhälsan i världen.
Den nya studien är en del av interventionsprogrammet En frisk generation, som sedan 2011 arbetat med att stödja barnfamiljer i utsatta områden till mer hälsosamma levnadsvanor. Hos de barnfamiljer som deltar har tidigare forskning kunnat påvisa en klar effekt i form av bland annat ökad fysisk aktivitet, förbättrad livskvaliteten och bättre integration.
I studien ville Mai-Lis Hellénius och hennes forskargrupp undersöka sambandet mellan bukfetma och muskelstyrka. I gruppen ingick 67 barnfamiljer med åttaåriga barn, samt deras mammor och pappor.
Resultaten visade att 4 av de 30 flickorna och 13 av de 37 pojkarna i studien hade bukfetma.
När forskarna undersökte deltagarnas muskelstyrka i benen visade det sig att det fanns ett tydligt samband: Ju högre midjemått och ju mer bukfetma – desto sämre benstyrka. Det visade sig även att om föräldrarna hade svaga benmuskler, så hade barnen det också.
– När jag såg resultaten tappade jag nästan hakan. En del av barnen var så svaga att de hade svårt att resa sig upp ur en stol. Det är väldigt illavarslande att vi kan se det här redan hos åttaåringar – och det är vår plikt som vuxna att agera. För att vända trenden krävs krafttag i form av satsningar på fysisk aktivitet och mer hälsosamma matvanor, säger Mai-Lis Hellénius.
Kombinationen av bukfetma och svag muskelstyrka kallas sarkopen obesitas och har visat sig vara en stark riskfaktor för hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes och även andra vanliga folkhälsosjukdomar. Fenomenet har tidigare framförallt studerats hos vuxna, men studien visar att problemet finns redan hos barn i åttaårsåldern.
– Barnkonventionen slår fast att alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Den här forskningen är ytterligare en indikation på att vi behöver satsa mycket mer för att förebygga ohälsa bland barn och unga. Vi vill därför att regeringen tar fram en handlingsplan med tydliga mål för hur vis ska bryta stillasittandet och skapa mer hälsosamma matvanor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Fakta om studien
Namn: Negative associations between step-up height and waist circumference in eight-year-old children and their parents
Publicering: Acta Paediatrica
Länk: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apa.17274
Författare: Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet, Susanne Andermo, biträdande lektor vid Karolinska Institutet, Anja Nordenfelt, grundare och fd verksamhetschef för En frisk generation, Matthias Lidin, forskare vid Karolinska Institutet, Lillemor Nyberg, forskare vid Örebro universitet, Gisela Nyberg, professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan.
Fem tips till barnföräldrar för mer rörelse (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Att tidigt grundlägga goda vanor kring fysisk aktivitet och mat är avgörande för barns fysiska och psykiska hälsa. Här är professor Mai-Lis Hellénius bästa tips på hur du som förälder kan hjälpa ditt barn att bryta stillasittandet – och samtidigt må bättre själv:
Gå, cykla eller åk kollektivt med ditt barn till skolan.
Lägg ifrån dig mobilen och gå ut och lek med barnen minst en gång om dagen.
Sätt en timer och ta gemensam paus från alla skärmar var 30 minut.
Gå ut i skogen tillsammans, eller hitta andra saker ni gillar att göra tillsammans.
Använd trapporna istället för att ta hiss eller rulltrappa.
Källa: Hjärt-Lungfonden.