Budgetsatsningar stärker svensk life science - men reformerat läkemedelssystem är avgörande för konkurrenskraften

Läkemedelsverket anslag ökar med 30 miljoner för 2025 och 60 miljoner årligen för att stötta, utveckla och finansiera en ny struktur med ett nationellt partnerskap för kliniska prövningar.

– Det är en mycket välkommen satsning som ger myndigheten förutsättningar att accelerera arbetet med att etablera ett tvärsektoriellt nationellt partnerskap för kliniska prövningar där branschen ingår - ett SweTrial - och konkret stärka genomförandekapaciteten i hälso- och sjukvården så att fler företag väljer att förlägga sina kliniska prövningar i Sverige. Kliniska prövningar är en katalysator för andra investeringar inom life science-området och spelar en avgörande roll för Sveriges konkurrenskraft, säger Karolina Antonov, analyschef och tillförordnad vd på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

En tidigare presenterad nyhet som också välkomnas av branschen är satsningen på jämlik implementering av precisionshälsa. 50 miljoner i år och därefter 100 miljoner årligen.

– Det är en nödvändig satsning för att stärka Sveriges position som föregångsland i implementering av precisionsmedicin. En ökad nationell samordning är viktig och regeringens budgetsatsning ökar möjligheterna till en bredare implementering och därmed att realisera den fulla potentialen i precisionsmedicin för patienter i Sverige och för att stärka Sveriges konkurrenskraft inom life science. Det finns flera viktiga aktörer inom området och regeringen bör snarast återkomma med närmare besked kring hur dessa medel ska fördelas.

Budgeten lyfter att ökad användning av nya läkemedel påverkar läkemedelskostnaderna, och vikten av kostnadsdämpande åtgärder.

– Det stämmer att statens utgifter för läkemedel ökar, men det är viktigt att ha i åtanke att läkemedelskostnadernas andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna inte ökar. Andelen har de senaste decennierna legat relativt stilla på drygt 10 procent. Detta trots att vi sett en starkt medicinsk utveckling där forskningsgenombrott lett fram till många nya effektiva läkemedelsbehandlingar till gagn för svårt sjuka patienter som tidigare stått utan effektiv behandling. Implementeringen av nya effektiva läkemedel är helt avgörande för Sverige som life science-nation och för en mer produktiv och högkvalitativ hälso- och sjukvård, vilket skapar ett starkare samhälle och ger en mer hälsosam befolkning. En offensiv satsning på läkemedel stärker Sveriges konkurrenskraft och ett bättre innovationsupptag bör ses som en investering i människors hälsa och i Sverige AB, inte främst som en kostnad.

I budgeten lyfts även att regeringen ser behov av ett mer ändamålsenligt system för användning och finansiering av läkemedel, och att regeringen avser tillsätta en utredning som bland annat ska lämna förslag för att inordna läkemedelsbidraget i det generella statsbidraget till kommuner och regioner.

– Det viktiga är inte vilket utgiftsområde som hanterar statsbidraget till läkemedelsförmånen, utan hur läkemedelssystemet är utformat. Lif anser att Sverige ska vara ett ledande land i Europa för patienters jämlika tillgång till moderna behandlingar. Men vårt 20 år gamla läkemedelssystem inte är anpassat efter den vetenskapliga och medicinska utvecklingen, vilket får följden att systemet hindrar nya, effektiva och godkända innovationer att nå fram till patienter med stora behov.

Det finns ett stort behov av att modernisera det svenska värdebaserade systemet för prissättning, förhandling, subvention och nationella rekommendationer, och skapa bättre förutsättningar för läkemedelsföretag att anpassa priser till svenska förutsättningar. Lif medverkar gärna i dialog inför ett sådant arbete och branschen har flera förslag till lösningar som möjliggör att patienter ges en snabb och jämlik tillgång till effektiva läkemedel på ett sätt som är samhällsekonomiskt långsiktigt hållbart, säger Karolina Antonov, analyschef och tillförordnad vd på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Källa: Lif – de forskande läkemedelsföretagen.