den 24 oktober 2017
Bristande information skapar ångest vid avvikande gynekologiskt cellprovsvar
Alla kvinnor i Sverige mellan åldrarna 23–64 år erbjuds att delta i screening för livmoderhalscancer. Att utveckla livmoderhalscancer tar cirka 10–12 år, vilket medför att cellförändringar kan hittas och behandlas innan de utvecklats till cancer. Att få ett avvikande svar leder ofta till oro och nedstämdhet. I en ny avhandling gjord av Marie Rask, doktorand i vårdvetenskap, betonas vikten av att berörd personal är utbildad och att kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patient optimeras.
Resultaten i avhandlingen visade att kvinnorna inte var förberedda på att provsvaret kunde visa cellförändringar och inte förstod vad provsvaret innebar
Främsta orsaken till livmoderhalscancer är ett sexuellt överförbart virus, humant papillomavirus (HPV). Kopplingen mellan HPV och livmoderhalscancer har lett till att screeningprogrammet övergår från cytologi, till HPV-test som primärt screeningtest. Varje år erhåller cirka 49 000 kvinnor ett avvikande gynekologiskt cellprovsvar. Idag belastas sjukvården med samtal från oroliga kvinnor som vill ha förklaringar på vad provsvaret innebär.
– Resultaten i avhandlingen visade att kvinnorna inte var förberedda på att provsvaret kunde visa cellförändringar och inte förstod vad provsvaret innebar, säger Marie Rask. Kvinnorna blev chockade och kände vemod och ångest.
Ångest rapporterades hos 48.4 procent av kvinnorna men i övrigt rapporterades god hälsorelaterad livskvalitet. Anledningar till att kvinnorna upplevde ångest var att provsvaret associerades med cancer och rädsla att fertiliteten påverkas. Ett muntligt provsvar menade kvinnorna skulle kunna minska ångesten.
Kvinnorna hanterade sin ångest främst genom att söka emotionellt stöd och information. Information söktes dels via internet, dels via hälso- och sjukvårdspersonal på kvinnokliniken. Kvinnorna angav att de inte erhöll efterfrågad information från hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare rapporterade kvinnorna en låg medvetenhet om HPV, inkluderat HPV:s samband med cellförändringar och livmoderhalscancer samt dess sexuella överförbarhet. Dock verkar inte en medvetenhet om HPV som sexuellt överförbar infektion leda till högre nivå av ångest, mera depressiva symtom eller sämre hälsorelaterad livskvalitet än vid en omedvetenhet.
– Det är viktigt att kvinnor blir medvetna om HPV, bland annat för att HPV har en stor roll när screeningprogrammet för livmoderhalscancer har bytt primärt screeningtest, säger Marie.
Förändringarna i screeningprogrammet kommer att påverka landstingens infrastruktur och IT-system, och medför även att allt fler kvinnor kommer att erhålla ett avvikande gynekologiskt cellprovsvar som kräver uppföljning.
Avhandlingen visar att forskning och utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal kommer att behövas och att kommunikationen till patienterna måste optimeras. Resultaten kan ligga som grund för att förbättra för kvinnor med ett avvikande gynekologiskt cellprovsvar; hur kvinnor informeras om sitt provsvar, hur vården kan möta den individuella kvinnans behov. Genom att utveckla provsvarshanteringen kan den enskilda kvinnans ångest minimeras samtidigt som sjukvårdens kostnader sparas. Resultatet från denna avhandling kan dessutom vara ett underlag i debatter när andra screeningprogram skall införas.
Källa: Linnéuniversitetet Foto: Arkiv Canstock
Forskningen finansierades av Linnéuniversitetet och Familjen Kamprads stiftelse, Kalmar, Sverige.
Annonser
