Blodprov kan utesluta begynnande demens

En ny studie publicerad i  Nature Medicine  har undersökt några specifika biomarkörers möjligheter att förutsäga demens, inklusive Alzheimers sjukdom, hos kognitivt friska äldre upp till tio år innan faktisk diagnos. Bland biomarkörerna fanns p-tau217, Neurofilament Light (NfL) och Glial Fibrillary Acidic Protein (GFAP).

Prover från drygt 2 000 personer

Tidigare forskning har pekat på att dessa biomarkörer skulle kunna vara till hjälp vid tidig demensdiagnostik, men de flesta studier som gjorts har handlat om personer som redan sökt vård för kognitiva besvär, till exempel minnesproblem. 

För att bedöma biomarkörernas prediktiva värde i den allmänna befolkningen krävdes en större befolkningsbaserad studie.

I den här studerade analyserades blodprover från drygt 2 100 personer över 60 år. Den leddes av forskare vid Aging Research Center vid Karolinska Institutet i samarbete med SciLifeLab och Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. 

Deltagarna följdes över tid för att se om de utvecklade demens. Vid en uppföljning tio år senare hade 17 procent av deltagarna utvecklat demens. Träffsäkerheten för biomarkörerna som användes i studierna visade sig vara upp till 83 procent.

– Det är lovande resultat, särskilt med tanke på det stora tidsintervallet mellan testning och diagnos. Det visar att det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt identifiera individer som kommer att utveckla demens och de som kommer att bli friska, säger Giulia Grande, biträdande lektor vid institutioner för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och studiernas förstaförfattare. 

Lovande biomarkörer

– Våra resultat tyder också på att om en individuell har låga nivåer av dessa biomarkörer, är risken att utveckla demens under det kommande decenniet minimal. Det skulle alltså kunna ge lugnande besked till personer som oroar sig för sin kognitiva hälsa, eftersom det utesluter demens, säger Davide Vetrano, docent vid samma institution och studiens sisteförfattare. 

Samtidigt visar studien att de positiva prediktiva värdena för biomarkörerna var låga, vilket betyder att förhöjda nivåer i sig inte räcker för att kunna identifiera vilka individer som verkligen kommer att utveckla demens inom de kommande tio åren. Författarna avråder därför från att i dagsläget använda biomarkörerna som screeningverktyg i befolkningen. 

– Biomarkörerna är lovande, men i nuläget inte lämpliga att använda som självständiga screeningtester för att identifiera demensrisken hos kognitiv friska, säger Davide Vetrano.

Forskarna noterade att det är en kombination av de tre mest relevanta biomarkörerna – p-tau217 med NfL eller GFAP – som skulle kunna förbättra den prediktiva träffsäkerheten. 

– Mer forskning behövs för att förstå hur dessa biomarkörer kan användas effektivt i verkliga vårdmiljöer, särskilt för symtomfria äldre, säger Giulia Grande. 

– Vi går nu vidare med att undersöka kombinationen av de tre biomarkörerna tillsammans med annan klinisk, biologisk eller funktionell information kan förbättra möjligheten att använda dem som screeningverktyg i befolkningen.

Studien har främst finansierat av Vetenskapsrådet, Hjärnfonden och den strategiska forskningssatsningen i epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publicering:

“Blodbaserade biomarkörer för Alzheimers sjukdom och incident demens i samhället” , Giulia Grande, Martina Valletta, Debora Rizzuto, Xin Xia, Chengxuan Qiu, Nicola Orsini, Matilda Dale, Sarah Andersson, Claudia Fredolini, Bengt Winblad, Erika J. Laukka, Laura L. Vetlioni & Davide L. Vetlioni.  Nature Medicine , online 26 mars 2025, doi: 10.1038/s41591-025-03605-x. 

Källa: Karolinska Institutet.