Banbrytande behandling kan ge fler njursjuka chans till transplantation

I slutet av förra året genomförde Skånes universitetssjukhus den första behandlingen med efterföljande transplantation i Sverige, utanför ramarna för en studie. 

Alireza Biglarnia, transplantationskirurg, och Sofie Cardell, sjuksköterska på njur- och transplantationsavdelning Malmö, samarbetade kring den första patienten som fick den nya och banbrytande enzymbehandlingen inför en njurtransplantation. 

– Det här är något av det häftigaste jag varit med om i min karriär. Men samtidigt är det viktigt att vara medveten om att det här inte är en mirakelbehandling, utan ett verktyg för att öka chansen till transplantation för patienter med obefintliga förutsättningar för att få immunologiskt matchande organ, säger Alireza Biglarnia.

För mycket antikroppar
Patienter som väntar på njurtransplantation har olika nivåer av så kallade HLA-antikroppar i blodet som kan vara riktade mot framtida organ. Ju högre nivåer desto svårare är det att hitta ett matchande organ, eftersom antikropparna attackerar och skadar det donerade organet. Tillståndet kallas ”högimmunisering” och för drygt hälften av dessa patienter finns det ingen möjlighet alls till transplantation, eftersom nivåerna och antal av antikroppar är alldeles för höga.

– Det är förhållandevis unga patienter, medelåldern är 40 år. Det enda alternativet för dem har varit livslång dialys, säger Alireza Biglarnia.

Enzym vid halsfluss
Och det är denna grupp av högimmuniserade patienter som är aktuella för att få behandlingen. Den bygger på forskning från Lars Björck, professor vid Lunds universitet och läkare inom infektionsmedicin vid Skånes universitetssjukhus, som på 2000-talet upptäckte att ett visst enzym, som frigörs vid halsfluss, är mycket effektivt för att slå ut antikroppar på kort tid.

– Eftersom vi inte i förväg vet när ett organ är tillgängligt är transplantationer alltid tidskritiska. När det väl är dags behöver det gå fort att få ner antalet antikroppar, så att transplantationen kan genomföras.

Några dagar efter att transplantationen är gjord kan antikropparna komma tillbaka. Patienten behöver då genomgå flera omfattande och mycket krävande behandlingar för att hålla nere antalet antikroppar och för att göra dem mindre skadliga, så att organet inte stöts bort. För att åstadkomma det behövs omfattande insatser och samarbete i den högspecialiserade vården mellan transplantationskirurger, immunologer och njurmedicinare.

Studier på andra sjukhus
Arbetssättet och behandlingen har tidigare prövats inom ramarna för kliniska studier på andra sjukhus i landet och internationellt. Men patienten som behandlades i oktober 2023 var den första som behandlades direkt inom sjukvården utanför studiens ramar.

Patienten mår bra och har idag en välfungerande njure. Nu förbereder Alireza Biglarnia och hans kollegor sig inför att behandla ytterligare en patient.

– Varje behandling kräver stora insatser från många, men det är en fantastisk känsla att kunna ge dessa patienter en chans till ett förändrat liv.

Källa: Skånes universitetssjukhus.