den 26 januari 2026
APP KAN MINSKA FÖRLOSSNINGSRÄDSLA HOS FÖRSTFÖDERSKOR
Ny forskning från Karlstads universitet visar att effekten är särskilt tydlig hos kvinnor som redan under graviditeten känner stark oro inför förlossningen.
Resultaten kommer från det tvärvetenskapliga forskningsprojektet DIGI-EL, där forskare i Sverige och Norge har studerat appen Föda utan rädsla . I en randomiserad kontrollerad studie deltog 391 förstföderskor från hela Sverige. Deltagarna lottades till att använda appen, använda appen med extra kontakt med barnmorska eller få sedvanlig vård.
– Hos de kvinnor som från början beskrev sig som förlossningsrädda såg vi en tydlig och statistisk säker minskning av rädslan, säger Karin Ängeby, barnmorska och klinisk lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet och Region Värmland.
Effekten var särskilt tydlig när kvinnorna använde appen och tänkte på sin kommande förlossning. Däremot såg inga större skillnader mellan grupperna när det gällde den övergripande förlossningsupplevelsen eller medicinska utfall.
Forskarna menar att appens innehåll, som bygger på mentala tekniker, andning, avslappning och information, kan stärka kvinnornas känsla av bemästring och kontroll. Att även inkludera partnern i förberedelserna kan bidra till ökad trygghet.
– Resultaten ger barnmorskor större trygghet i att rekommendera evidensbaserade appar som ett komplement till mödrahälsovården, säger Karin Ängeby. Digitala stöd kan också bidra till en mer jämlik vård, eftersom det finns tillgängliga oavsett var i landet man bor.
En annan nyckelperson i projektets tidiga utveckling var Anna Nordin, docent och lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet. Hon är verksam i flera tvärvetenskapliga forskningsmiljöer och har lång erfarenhet av samarbete mellan vård, teknik och informatik.
– För att digitala verktyg ska fungera i vården räcker det inte att de är tekniskt välgjorda, säger Anna Nordin. De måste också bygga på omvårdnadsperspektiv, användarnas behov och vetenskapliga bevis.
Tvärvetenskapligt samarbete över landsgränser
Projektet utvecklas till ett nära samarbete mellan omvårdnadsforskare, datavetare och kliniska verksamma barnmorskor, med kopplingar till universitet i både Oslo och Uppsala. Samarbetet till att översätta en etablera metod och en bok till ett digitalt format som kunde användas i vardagen av gravida kvinnor och deras partner.
Appen utvecklas parallellt med forskningen och testades vetenskapligt redan innan den lanserades på marknaden, något som fortfarande är ovanligt för appar riktade till gravida. I projektet deltog även två forskningsbarnmorskor, som senare gått vidare till forskarutbildning.
Ett komplement till mödrahälsovården
Extra kontakt med forskningsbarnmorska gav ingen tydlig ytterligare effekt jämfört med att använda. Forskarna tolkar dock inte detta som att den mänskliga kontakten är oviktig. Snarare visar det hur starkt ett genomtänkt digitalt stöd kan vara, säger Karin Ängeby.
Resultaten ger barnmorskor större trygghet i att rekommendera evidensbaserade appar som ett komplement till den ordinarie vården.
En av de stora fördelarna med digitala stöd är tillgängligheten. Appen kan användas oavsett var i landet man bor, vilket gör frågan till en jämlikhetsfråga inom mödrahälsovården. Under pandemin blev det extra tydligt, säger Karin Ängeby. När fysiska besök minskade så ökade istället digitala lösningar som kan bidra till vård på lika villkor.
Nästa steg i forskningen är att fördjupa förståelsen för hur kvinnor använder digitala stöd i praktiken och hur de upplever stödet i relation till sin förlossningsrädsla.
Källa: Karlstads universitet.
Annonser
