AI-stödd screening av livmoderhalscancer testad i Kenya och Tanzania

Livmoderhalscancer har nyligen passerat mödradödlighet som en av de främsta dödsorsakerna bland kvinnor globalt. Trots det har bara en tredjedel av världens kvinnor genomgått en screening för livmoderhalscancer.

I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Helsingfors universitet, testat om det går att använda en AI-stödd metod för att screena kvinnor för livmoderhalscancer i Kenya och Tanzania.

− I studien visar vi hur AI kan användas för att upptäcka livmoderhalscancer i områden där det annars råder brist på patologer och labb. Med digitala verktyg kan proverna analyseras snabbare och med färre experter, så att fler kvinnor får tillgång till screening. Men för att AI verkligen ska fungera mer än teknik – det behövs satsningar på personal, utrustning och förtroende i vården, säger Nina Linder, som är studiens försteförfattare.

Testade 3 000 kvinnor

I studien ingick totalt 3 000 kvinnor som annars inte skulle ha erbjudits någon screening för livmoderhalscancer. De fick komma in till sjukhus där cellprover och HPV-prover togs på plats, digitaliserades och analyserades med AI. Proverna undersöktes även av patologer. Forskarna utbildade lokala sjuksköterskor, laboratoriepersonal och patologer i att använda systemet och samarbetade med hälsomyndigheterna för att integrera arbetet i den ordinarie vården. De kvinnor som hade tecken på livmoderhalscancer fick efterföljande vård enligt nationella riktlinjer.

AI krävda likvärdiga bilder

En av de största utmaningarna med AI var att bilderna som den skulle analysera inte alltid var likvärdiga. För att göra cellprov synligt i mikroskop färgas cellerna. Infärgningsreagens och därmed cellfärg kunde skilja sig åt mellan olika länder och leveranser, vilket gjorde att bilderna som AI sedan skulle analysera inte var likvärdiga.

− AI fungerade bra tekniskt, men ojämn tillgång på reagenser, varierande kvalitet och strömavbrott påverkade både grannheten och möjligheten att snabbt göra testare, inklusive HPV-analyser, säger Nina Linder. En annan svårighet var att hitta kvinnor som visade tecken på cancer och behövde uppföljande vård.

− I Tanzania hade vi vissa problem med uppföljningen. Vissa kom inte tillbaka, och när vi senare kontrollerade proverna visade det sig att de hade förändringar som behövde åtgärdas. Ibland är det svårt för de lokala läkarna att hitta patienterna och få dem att förstå att de behöver vård. Vi följer som bäst upp och ge alla kvinnor en möjlighet till fortsatta undersökningar, Nina Linder

Kan öka förtroendet för vården

Även om studier visar både möjligheter och utmaningar med AI, ser forskarna som ett första steg för att utvärdera AI-stödd diagnostik i större hälsoprogram och för fler kvinnosjukdomar.

− I årtionden har diagnostiska metoder som visat sig effektiva för kvinnors hälsa – som cellprovbaserad livsmoderhalscancerscreening – varit beroende av högt utbildade experter. Med de senaste framstegen inom medicinsk AI kan vi nu omvärdera dessa metoder och införa dem även i resurssvaga miljöer, vilket gör livräddande diagnostik betydligt mer tillgänglig, säger Johan Lundin, professor vid Karolinska Institutet och en av medförfattarna till studierna.

Ett annat värde är att den lokalt ökar medvetenheten om varför screening är viktigt.

– När kvinnor ser att det finns en pålitlig vård att gå till och att få hjälp, blir det mycket lättare att söka vård, vilket stärker både hälsa och engagemang i samhället, säger Nina Linder.

Forskningen genomförs i samarbete mellan Uppsala universitet, Institutet för molekylär medicin Finland (FIMM) vid Helsingfors universitet och Karolinska Institutet i Sverige. Kinondo Kwetu Hospital i Kwale County, Kenya, och Muhimbili University of Health and Allied Sciences (MUHAS) i Tanzania var centrala kliniska partners i studier.

Artikel: Linder N, Nyirenda D, Mårtensson A, Kaingu H, Ngasala B, Lundin J et al.  391 :e086009 doi:10.1136/bmj-2025-086009

https://www.bmj.com/content/391/bmj-2025-086009

Källa: Uppsala universitet.