Ny bok: TID av Magnus Falk

Boken har formen av en framtidsroman, men är till lika stor del tänkt som en debattbok, som djupdyker i den etiskt utmanande frågan om vad som händer den dag den medicinska vetenskapen lyckas ta kontroll över det genetiskt förutbestämda, naturliga åldrandet.

"I en nära förestående framtid, där mänskligheten på genetisk väg lyckats ta kontroll över det naturliga åldrandet arbetar Aron Andersson som handläggare på den myndighet som hanterar ansökningar om reglering av livslängden. När han en dag får besök av en okänd kvinna med en synnerligen uppseendeväckande ansökan ställs hela systemet på ända och med den också Arons egna inrutade liv. I den mediala uppmärksamhet som ärendet orsakar visar sig kvinnan dessutom ha oväntade kopplingar till den kontroversielle japanska multimiljardären Hiroki Nagasawa som helt plötsligt en dag gör det man enligt alla klausuler absolut inte får."

I Magnus Falks senaste roman TID – en framtidsfiction som ligger kusligt nära verkligheten – utmanas många av de medicinska sanningar och etiska principer som styr våra uppfattningar om liv och död och var gränsen för hur långt den medicinska vetenskapens framsteg att förskjuta döden på framtiden i en värld som håller på att överbefolkas kan tillåtas gå.

Redan idag tänjer vi för varje år med hjälp av nya målstyrda och preventiva läkemedelsbehandlingar på ramarna för vilka dödliga sjukdomar vi kan förhindra, och med det också hur länge vi kan leva. Det utgör en av kärnorna i vårt yrkesåtagande. Men om det fanns en behandling som kunde bromsa eller till och med reversera åldrandet, hur skulle vi som yrkeskår och samhällsfunktion behöva förhålla oss till det? Skulle det vara etiskt försvarbart att neka någon behandling? Eller tvärtom: att låta alla som ville få tillgång till den?

De senaste årens vetenskapliga framsteg inom ovanstående område har varit i det närmaste enastående; bara de senaste 2-3 åren har framstående forskare inom fältet rapporterat om hur de lyckats reversera hjärtats åldrande hos möss med åldersassocierad kardiomyopati, eller få möss med åldersorsakad blindhet att börja se igen. I studier som jämfört olika djurarter med varierande medellivslängd konstaterades att arter som levde längre uttryckte fler gener associerade med bl.a. låg metabolism, svagare inflammationssvar, sämre RNA-transport och starkare mikrotubuli. Hos en viss art av bandmask har exemplar som har en mutation i en specifik gen (daf-2)  visat sig leva dubbelt så länge som normala exemplar. Att på genetisk väg förskjuta eller till och med upphäva det mänskliga det mänskliga åldrandet kan te sig som science fiction, men ligger i själva verket väldigt nära verkligheten, och med all sannolikhet inte särskilt långt fram i tiden.

Personligen tycker jag – inte minst med utgångspunkt från min yrkesroll som läkare – att de etiska frågeställningarna som väcks av ovanstående inte kan skjutas på framtiden, utan bör och förtjänar att låta sig diskuteras. Det är också det som är utgångspunkten för romanen ”Tid”, som jag hoppas ska stimulera till sådan diskussion, säger Magnus Falk specialist i allmänmedicin, biträdande professor Linköpings universitet.

Magnus Falks författarbana började 2011 då han debuterade med romanen Det krökta rummet. Den har sedan följts av ytterligare fyra romaner, bland vilka den psykologiska spänningsromanen Skuggsken utnämndes till ”årets thriller” i P4 Göteborg 2015. I sitt författarskap har han rört sig mellan olika genrer och i Fjärilsdansen (2018) bland annat skildrat Karolina Widerström, kvinnorättskämpe och tillika Sveriges första kvinnliga läkare.

Förlag: Virens Förlag.