Vägen till ett mer jämlikt och strukturerat omhändertagande av hjärt-kärlpatienter

Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och över 2,2 miljoner personer lever idag med någon form av hjärt-kärlrelaterad diagnos. Samtidigt saknar många patienter en strukturerad och långsiktig uppföljning i primärvården efter en hjärt-kärlhändelse, vilket ökar risken för återinsjuknande och försämrad livskvalitet.

Primärvården saknar också de resurser som behövs för att en sådan uppföljning. Det visar den nya rapporten Ett strukturerat omhändertagande av patienter med hjärtkärlsjukdom i primärvården.                         

Rapporten bygger på ett projekt som kartlagt hur hjärt-kärlvården kan bli mer strukturerad och sammanhållen. Fokus har legat på patientens perspektiv och att hitta brister, behov och goda exempel i vårdkedjan. Projektet bygger på ett stort antal kvalitativa intervjuer med primärvårdsläkare, kardiolog, sjuksköterskor/hjärtsköterskor, fysioterapeuter, verksamhetschefer, politiker, utvecklingsledare och patientföreträdare genomförda under början av 2025.

Dessa har analyserats för att lyfta fram gemensamma mönster, hindra och möjligheter, och den samlade kunskapen ligger till grund för den modell som presenteras i rapporten.

– Vi ser idag att många patienter faller mellan stolarna när den akuta vården är över och patienten förs över till primärvård och hemsjukvård. Med ett tydligare och mer enhetligt arbetssätt kan vi minska risken för återinsjuknande och förbättra livskvaliteten för den här patientgruppen, säger Anders Åkesson, ordförande, Riksförbundet HjärtLung.

Ny vårdmodell: Multidisciplinärt team med patienten i centrum

Rapporten att det finns variationer mellan olika av landet när det gäller insjuknande, dödlighet och uppföljning. Socioekonomiska faktorer förstärker skillnaderna ytterligare. Mot bakgrund av dessa lyftrapporter måste en nationell hjärt-kärlstrategi för att ge vården gemensamma riktningar, tydliga mål och likvärdiga bakgrunder i hela landet.

Den 21 november 2025 gav Regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan för förebyggande och behandling av hjärt-kärlsjukdom. Beskedet visar att frågan nu lyfts upp som ett nationellt prioriterat område och att förutsättningarna stärks för ett mer samlat grepp om hjärt-kärlhälsan i Sverige.

I rapporten presenteras en modell för hur det är möjligt att organisera ett sammanhållet omhändertagande av hjärt-kärlpatienter, med målet att skapa en mer jämlik, effektiv och personcentrerad vård – oavsett bostadsort. Modellen grundas i ett multidisciplinärt team, med patienten i centrum, och omfattar tre huvudnivåer: övergripande styrning, det dagliga arbetet och tillgången till hjälpmedel och verktyg.

Professionen bekräftar omfattande behov

Under hösten 2025 samlades representanter från olika delar av vården för att diskutera den svenska hjärtkärlvården och även där framkom erfarenhet kring bland annat bristande samverkan mellan vårdnivåer, kompetensbrist inom hjärtkärl i primärvården och avsaknad av fasta uppföljningsprogram.

– Det är tydligt, utifrån intervjuerna, att professionen vill ha bättre strukturer, mer resurser och tid för patienterna samt ett nationellt ramverk som skapar trygghet och kontinuitet. Med rätt förutsättningar kan primärvården bli navet i svensk hjärt-kärlvård, säger Marie-Louise Ståby, National Policy & Access Manager, Amgen.

Sverige har goda möjligheter att ta nästa steg i utvecklingen av hjärt-kärlvården, men det förutsätter ett mer samordnat arbete med strukturerade uppföljningsprogram, kompetensutveckling och digitalt stöd.

Förhoppningen är att modellen ska kunna stödja och inspirera utvecklingen av en mer enhetlig och personcentrerad hjärt-kärlvård, där patienterna får det omhändertagande och den långsiktiga uppföljningen de behöver.

Rapport: https://www.hjart-lung.se/vart-arbete/vi-vill/vara-undersokningar/ett-strukturerat-omhandertagande-av-patienter-med-hjart-karlsjukdom-i-primarvarden/

Källa: Riksförbundet HjärtLung.