Trots skryt om jämställdhet – kvinnors hälsa är underprioriterad i Norden

Kristin Kaspersen ledde samtalen när Hologic bjöd in till “Gender Equality in Health?” Frågetecknet markerar det faktum att kvinnors hälsoproblem även i höginkomstländer som de nordiska är underdiagnostiserade och underbehandlade. Seminariet inleddes med de senaste siffrorna ur Hologics årliga undersökning Global Women’s Health Index, som bygger på över 120 000 intervjuer och representerar 2,7 miljarder kvinnor i 122 länder. Kvinnor och flickor världen över har bland annat svarat på frågor om basala hälsofaktorer som tillgång till mat och bostad, men också om preventiv vård, säkerhet och emotionell hälsa. 2021 var genomsnittsvärdet i EU 53 poäng av 100 möjliga, och motsvarande poängtal för Norden var 64.

– Ett exempel som är illavarslande är att över 60 procent av respondenterna i Norden uppfattar att våld i hemmet är vanligt förekommande, säger Tanja Brycker från Hologics ledning.

Detta, menade hon, ska emellertid ses i ljuset av att en av tre kvinnor globalt blivit utsatt för fysiskt eller sexuellt våld i hemmet av sin partner.

Hederstalare vid seminariet var Alexandra Charles, grundare av 1,6-miljonersklubben som sedan 1998 gjort en lång rad insatser för att främja kvinnors hälsa; bland annat genom utbildning, böcker och påverkansarbete med syftet att få beslutsfattare att lyfta frågor som rör kvinnohälsa.

2022 släppte managementkonsultjätten McKinsey en rapport som visade att bara en procent av världens investeringar i medicinsk forskning och innovation går till kvinnospecifika sjukdomar (undantaget cancer). Det blev utgångspunkten för paneldiskussionen med representanter från de fem nordiska länderna om kvinnors underrepresentation i medicinsk forskning, om åldersdiskriminering inom preventiv vård och screening, och det första ämnet var bröstcancer.

Susanne Dieroff Hay, ordförande för Bröstcancerförbundet, representerade Sverige i den nordiska panelen. Hon lyfte konsekvenserna av att screeningsprogrammet för bröstcancer inte har uppdaterats sedan det infördes 1988. Ett exempel är att kvinnor som fyllt 74 inte längre får delta i screening med mammografi.

– Dagens 70-plussare är inte ”lika gamla” som de var på 80-talet, det finns ingen anledning att de som har större risk att drabbas av bröstcancer än yngre kvinnor, inte ska skyddas. Det här gör bröstcancer hos kvinnor över 75 år inte upptäcks förrän tumören hunnit växa till sig och kräver tuffare behandling än vad som annars hade varit nödvändigt, och det är dessutom svårare att klara av operation, strålning och cellgifter för den som är äldre.

Därutöver anser Bröstcancerförbundet att screeningen behöver individanpassas så att kvinnor med så kallat täta bröst – var tionde kvinna – undersöks på ett annat sätt, eftersom tumörer och tät bröstvävnad båda ser ut som vita områden på mammografibilder vilket gör det betydligt svårare att upptäcka cancer i ett tidigt stadium.

– I Sverige skickas dessa kvinnor ofta hem trots att vi ser att de har tät bröstvävnad, vilket betyder att de kan ha cancer trots att de får besked om att bilderna inte visat några avvikelser. I stället borde de undersökas ytterligare – med skiktröntgen, ultraljud eller andra befintliga metoder, men det görs inte rutinmässigt eftersom Socialstyrelsen inte har några riktlinjer för kvinnor med tät bröstvävnad. Vi borde verkligen kunna prestera bättre, sa Susanne Dieroff Hay.

Panelen tog vid seminariet också upp psykisk ohälsa liksom de stora problem många kvinnor har med menstruation och klimakteriet, som vården inte fångar upp – smärtor och lidande som hindrar många kvinnor att arbeta och klara av sin vardag, trots att hjälp finns att få.

– Hela den här diskussionen vi haft idag sätter ljuset på ett allvarligt politiskt problem som vi borde tala mer om; kvinnors hälsa behöver komma högre upp på agendan och forskningen måste gälla båda könen. Men det kommer inte att bli så om inte män också tar ansvar för att styra utvecklingen dit, sa danska panelisten Kathrine Lilleør.