den 6 november 2025
"Tidsfönster" öppnar för bättre behandling av en av de dödligaste cancerformerna
Immunterapi, där kroppens eget immunförsvar tränas att attackera cancerceller, är en behandlingsform som gjort stora framsteg de senaste åren. Men vid cancer i tjock- och ändtarmen, som är en av de vanligaste cancerformerna, är immunterapi sällan effektiv. Nu visar forskare vid Chalmers, Göteborgs universitet och the Institute for Cancer Research i London när cancerns ”big bang” sker – det avgörande ögonblicket när cancertumören ändrar sina gener så att den lyckas undkomma immunförsvaret. Forskarna hoppas att genombrottet ska bidra till mer effektiva immunterapier.
Eszter Lakatos
Forskare. Foto: Sofia Sabel.
Precis som universum startade med big bang, genomgår cancer i tjock- eller ändtarmen, så kallad kolorektalcancer, ett avgörande ögonblick när det bestäms hur cancern kommer att växa. Cancers "big bang" skapas när tumörceller gör sig osynliga för immunsystemet – en process som kallas immunflykt.
– Vår forskargrupp har undersökt och hittat svar på hur cancerceller gör att bli osynliga för immunförsvaret. Vår förhoppning är att dessa insikter ska kunna leda till mer riktade, effektiva och tidiga behandlingar, utöver operationer, säger studiens försteförfattare Eszter Lakatos, forskare inom matematisk biologi på Chalmers och Göteborgs universitet.
Cancer i tjock- eller ändtarmen är den fjärde vanligaste cancerformen i Sverige, och varje år diagnostiseras cirka 8000 nya fall. Sjukdomen blir allt vanligare, och är dessutom en cancerform som ökar bland personer under femtio år. Enligt Världshälsoorganisationen WHO är kolorektalcancer världens näst dödligaste cancerform och 2040 väntas antalet dödsfall i sjukdomen har ökat med 73 procent globalt.
Använder immunförsvaret mot cancerceller
Så kallad immunterapi är en av de nyaste formerna av cancerbehandling, och innebär att kroppens eget immunförsvar stimuleras till att bekämpa cancern. En variant är cancervaccin, som förhindrar att cancern kommer tillbaka efter behandlingen genom att vaccinet tränare immunförsvaret att känna igen och förstöra nya cancerceller. Metoden kan ha mycket goda resultat, men idag är immunterapi endast verkningsfull på cirka 15 procent av patienter som har kolorektalcancer, medan majoriteten är mindre mottagliga för sådan behandling.
En till att lyckas med immunterapi är bara att immunförsvaret ska känna igen cancercellerna, något som kan vara mycket svårt eftersom cancerceller har en tendens att snabbt mutera och förändras. Vid kolorektalcancer lyckas tumören ofta göra sig osynligt för immunsystemet. Under den så kallade immunflykten förändrar cancercellerna sina gener, vilket gör det svårare för immunsystemet att upptäcka dem.
De nya studierna, som har forskare vid Chalmers och the Institute Cancer Research i London, har utförts exakt när under utvecklingen som de genetiska förändringar som skapar immunflykten inträffar, och kan dessutom visa att det efter immunflykten sker mycket förändringar i hur cancern visar upp sig för immunsystemet. Studien innebär ett forskningsgenombrott och banar väg för att med bättre precision kunna bedöma när immunterapi är en effektiv behandling mot tjock- och ändtarmscancer.
– I takt med att cancerbehandlingar blir alltmer skräddarsydda är det viktiga att förstå hur tumörer utvecklas och förändras. Vår forskning tyder på att en koloretalcancers relation till immunsystemet inte förändras särskilt mycket när den växer. Om vi kan rikta oss på den tidigt bör behandlingen ha större chans att lyckas, säger professor Trevor Graham, chef för Center for Evolution and Cancer vid Institute of Cancer Research.
Vill att tumören visar upp de rätta proteinerna
Utöver att identifiera ögonblicket för immunflykt visade studierna att en viss typ av proteiner, så kallade neoantigener, som finns på cancercellernas yta gör det lättare för immunförsvaret att känna igen tumören. Cancercellerna kan dölja sig för immunsystemet genom att minska antalet neoantigener på cellytan. Om man istället lyckas förmå cancercellerna att visa upp fler neoantigener, kan det bli enklare för immunsystemet att känna igen och angripa cancern.
Forskarna bakom studierna tror därför att behandlingar mot kolorektalcancer kan bli ännu effektivare genom att kombinera två typer av läkemedel; som dels stimulerar kroppens eget immunförsvar, dels påverkar cancercellerna så att de bildar ännu fler neoantigener som immunförsvaret känner igen.
Studiens författare är Eszter Lakatos, Vinaya Gunasri, Luis Zapata, Jacob Househam, Timon Heide, Nicholas Trahearn, Ottilie Swinyard, Luis Cisneros, Claire Lynn, Maximilian Mossne, Chris Kimberley, Inmaculada Spiteri, George D. Cresswell, Gerard Llibre-Palo M Ma Carl, Carl Palo M Ma, Carl Palo M Ma, Carl Palo M Ma. Marixn. Jansen, Manuel Rodriguez-Justo, John Bridgewater, Ann-Marie Baker, Andrea Sottoriva och Trevor A. Graham.
Vid studiens genomförande var forskarna verksamma vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet; University College London; Institutet för cancerforskning, London; Queen Mary University of London; Human Technopole, Milano; Arizona State University; S:t Anna Barncancerinstitutet, Österrike; University College London Hospitals NHS Foundation Trust.
Artikel med titeln "Epigenetically driven and early immune evasion in colorectal cancer evolution" är publicerad i Nature Genetics .
Källa: Chalmers tekniska högskola .