Tidig kroppskontakt utvecklar för tidigt födda barns sociala färdigheter

Dagens praxis innebär att mycket för tidigt födda barn oftast läggs i en kuvös för att hålla värmen och stabiliseras under de första timmarna efter förlossningen. I den så kallade IPISTOS-studien, ”Immediate parent-infant skin-to-skin study”, randomiserades 91 prematura barn födda i vecka 28 till och med vecka 33 till antingen traditionell behandling i kuvös eller omedelbar hud mot hud-kontakt med den ena av föräldrarna. 

Studien har genererat flera resultat som bland annat visar att omedelbar hud mot hud-kontakt är säker för barnen och gynnsam för deras kardiorespiratoriska stabilisering och temperaturhållning, samt att det upplevs som värdefullt av föräldrarna. 

Nu har forskarna inom ramen för denna studie även studerat den sociala utvecklingen vid fyra månaders ålder hos 71 av dessa prematura barn. Barnen hade lottats till att antingen få standardvård i kuvös eller att få vård vilande på en av sina föräldrars bröst, antingen mammans eller pappans, under de första sex timmarna efter förlossningen.  

– Det som är nytt med vår studie att vi också har låtit papporna ha hud mot hud-kontakt omedelbart efter födelsen. I de flesta tidigare studier är det mamman som är den primära vårdgivaren, men i vår studie blev det papporna som har den mesta hud mot hud-kontakten, säger Wibke Jonas, barnmorska, lektor och docent vid Karolinska Institutets institution för kvinnor och barns hälsa, samt forskningsledare och sisteförfattare till studien. 

– Studien har identifierat papporna som en tidigare outnyttjad resurs som verkligen har en viktig funktion för att ha omedelbar hud mot hud-kontakt med sitt barn, om mamman inte är tillgänglig, säger Siri Lilliesköld, doktorand vid samma institution och specialistsjuksköterska inom neonatalvården, samt försteförfattare till studien. 

Efter fyra månader filmades det sociala samspelet mellan mamma och barn och filmerna bedömdes av två psykologer som inte visste vilka barn som hade fått tidig hud mot hud-kontakt och inte. Kvaliteten i samspelet mättes enligt ”Parent-Child Early Relational Assessment”, PCERA-skalan, där olika moment graderas mellan ett och fem där ett innebär skäl till oro och fem är mycket god kvalitet. 

Barnen som fått en omedelbar hud mot hud-kontakt hade signifikant bättre resultat i ett moment som mäter barnets kommunikativa och sociala färdigheter. På den femgradiga skalan låg de i snitt närmare fyra medan de barn som vårdats enligt dagens praxis låg strax över tre. 

– Det man kunde se var att barnen i hud mot hud-gruppen hade lite bättre kommunikativa färdigheter, de var lite socialare och gladare, säger Wibke Jonas. 

För tidigt födda barn har utvecklingsmässiga utmaningar när de växer upp och behöver mycket stöd. Även om den medicinska utvecklingen har kommit långt så behöver vården fortfarande utvecklas när dessa barn föds, menar forskarna.  

– Om vi kombinerar det omedelbara medicinska omhändertagandet av de mycket för tidigt födda barnen med en relativt enkel intervention som att få vara i hud mot hud-kontakt, så har det effekter på barnets sociala förmågor, säger Wibke Jonas och fortsätter. 

– Man har i tidigare studier sett att för tidigt födda barn är något sämre på social interaktion, till exempel ger de inte lika tydliga signaler i interaktionen med sina mammor. Närheten mellan barnen och föräldrarna vid födelsen kan alltså stimulera interaktionen längre fram och därmed barnets utveckling. 

Fördelarna med omedelbar hud mot hud-kontakt är så pass tydliga att både Wibke Jonas och Siri Lilliesköld menar att det bör införas nu i svensk neonatalvård. Och det är ett arbete som redan pågår, berättar de. 

– Vi har jobbat väldigt aktivt med att minimera separationen mellan barn och föräldrar generellt och nu har vi evidensen för att också göra det med dessa mycket för tidigt födda barn, säger Siri Lilliesköld. 

Forskargruppen kommer att fortsätta att redovisa utvecklingen av barnen vid 12 och 24 månader. 

Studien är ett samarbete mellan forskare från Karolinska Institutet och Universitetssjukhuset i Stavanger, Norge och Åbo universitet, Finland. Forskningen finansierades av bland annat Vetenskapsrådet, Region Stockholm och Stiftelsen Barnavård. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation: ”Skin-to-Skin Contact at Birth for Very Preterm Infants and Mother-Infant Interaction Quality at 4 Months – A Secondary Analysis of the IPISTOSS Randomized Clinical Trial”, Siri Lilliesköld, Karoline Lode-Kolz, Siren Rettedal, Johanna Lindstedt, Agnes Linnér, Hanne Markhus Pike, Sari Ahlqvist-Björkroth, Ulrika Ådén, Wibke Jonas. JAMA Network Open, online 30 november 2023, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2023.44469 

Källa: Karolinska Institutet.