Svensk forskning om antibiotikautsläpp blir FN-deklaration efter 17 år

– FN-deklarationen är ett viktigt bidrag till kampen mot antibiotikaresistens, inte minst eftersom den förtydligar miljöns roll och lyfter fram flera nödvändiga åtgärder, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Två av punkterna i FN-deklarationen kring antibiotikaresistens, 76 och 91, lyfter specifikt industriutsläppen. Och här har forskningen från Göteborgs universitet haft avgörande betydelse.

Skyhöga halter antibiotika

De förorenade vattendrag i Indien som Joakim Larsson och hans team undersökte hade på sina ställen halter av antibiotika som låg högre än i blodet på de patienter som tar läkemedlet. Halterna var uppemot en miljon gånger högre än i normalt kommunalt avloppsvatten.

– I dessa miljöer frodas och utvecklas resistenta bakterier på ett exceptionellt sätt. När bakterierna blir resistenta betyder det att vår antibiotika blir verkningslös. Höga utsläpp av läkemedel från tillverkning har därefter konstaterats på många ställen i världen, säger Joakim Larsson.

Under snart två decennier har han forskat kring antibiotikautsläpp och bistått myndigheter, politiker, journalister och andra med sin kunskap. De senaste två åren har han hjälp Världshälsoorganisationen WHO att utveckla en global standard för utsläpp av antibiotika som publicerades i september 2024.

Utsläpp inte reglerade

Det kanske kan förefalla märkligt, men utsläpp av antibiotika är nästan aldrig reglerade, varken här i Sverige eller i andra länder. Indien försökte införa en lag 2020, baserat på gränsvärden som en tidigare doktorand och jag tagit fram, men lobbying från indisk industri ledde till att den lades på is, berättar Joakim Larsson.

Med en global WHO-standard, och den nya FN-deklarationen, finns mycket större förutsättningar för både lagstiftning och för andra typer av påtryckningar, till exempel genom att ställa krav vid upphandling och för investerare att sätta press på bolagen.

– Under de senaste två decennierna har det gradvis vuxit fram en global förståelse för att det inte räcker med åtgärder inom sjukvård och djurhållning för att begränsa antibiotikaresistens. Miljön spelar en viktig roll, inte minst genom att nya resistensgener hoppar från ofarliga bakterier i miljön till bakterier som orsakar sjukdomar, och gör dem svårbehandlade, avslutar Joakim Larsson.

FN-deklarationen: Political Declaration of the High-level Meeting on Antimicrobial Resistance, https://www.un.org/pga/wp-content/uploads/sites/108/2024/09/FINAL-Text-AMR-to-PGA.pdf

WHO-standard kring industriutsläpp: New global guidance aims to curb antibiotic pollution from manufacturing, https://www.who.int/news/item/03-09-2024-new-global-guidance-aims-to-curb-antibiotic-pollution-from-manufacturing

Joakim Larssons forskning: https://www.gu.se/biomedicin/om-oss/avdelningen-for-infektionssjukdomar/joakim-larsson-group

Centrum för antibiotikaresistensforskning i Göteborg (CARe): https://www.gu.se/care

Källa: Sahlgrenska akademin.