Substansbrukssyndrom kopplas till ökad risk för suicid

I studien analyserade forskarna data från svenska nationella register för drygt 4,2 miljoner personer födda i Sverige mellan 1958 och 1999. Deltagarna följdes under perioden 1973 till 2020. Forskarna undersökte sambandet mellan substansbrukssyndrom, det vill säga problematiskt bruk av alkohol eller droger, och suicidalt suicidsökt, definierat som suicidalt genomtänkt beteende eller definierat som suicidalt genomtänkt beteende.

Av de cirka 258 000 personer som hade en diagnos för substansbrukssyndrom hade 23 procent någon gång gjort ett suicidförsök eller avlidit genom suicid. Motsvarande andel bland personer utan sådan diagnos var 1,5 procent. Den högsta förekomsten sågs hos personer som hade både alkohol- och drogberoende, där 44 procent hade haft en suicidal händelse.

Efter att forskarna tagit hänsyn till faktorer som kön, födelseår, socioekonomiska förhållanden och andra psykiatriska diagnoser kvarstod en tydligt förhöjd risk. Personer med substansbrukssyndrom hade mer än sex gånger högre risk för suicidalt beteende jämfört med personer utan diagnosen. Risken var högst för dem som hade både alkohol- och drogberoende.

I studien analyserade forskarnas data från svenska nationella register för drygt 4,2 miljoner personer födda i Sverige mellan 1958 och 1999.

Deltagarna följdes under perioden 1973 till 2020. Forskarna undersökte sambandet mellan substansbrukssyndrom, det vill säga problematiskt bruk av alkohol eller droger, och suicidalt beteende, definieras som suicidförsök eller död genom suicid.

Av de cirka 258 000 personer som hade en diagnos för substansbrukssyndrom hade 23 procent någon gång gjort ett suicidförsök eller avlidit genom suicid. Motsvarande andel bland personer utan sådan diagnos var 1,5 procent. Den högsta förekomsten sågs hos personer som hade både alkohol- och drogberoende, där 44 procent hade haft en suicidal händelse.

Efter att forskarna tagit hänsyn till faktorer som kön, födelseår, socioekonomiska förhållanden och andra psykiatriska diagnoser kvarstod en tydligt förhöjd risk. Personer med substansbrukssyndrom hade mer än sex gånger högre risk för suicidalt beteende jämfört med personer utan diagnosen. Risken var högst för dem som hade både alkohol- och drogberoende.

Forskarna undersökte också om risken förekommer inom familjer

Analysen visade att personer vars släktingar hade substansbrukssyndrom oftare själva hade en suicidal händelse. Sambandet var starkare mellan nära släktingar än mellan mer främmande släktingar, vilket talar för att genetiska faktorer kan spela en roll. Delade miljöfaktorer inom familjen kan också ha betydelse.

– Våra resultat tyder på att familjehistorik med substansbrukssyndrom inte bara är en riskfaktor för egna beroendeproblem utan också kan vara en markör för ökad risk för suicidalt beteende, säger försteförfattare Lotfi Khemiri, specialistläkare i psykiatri och forskare vid institutioner för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, samt Karolinska kliniska neurovetenskapen. 

Viktigt för vården

Forskarna lyfter fram att resultaten kan vara viktiga för vården. Enligt studier bör hälso- och sjukvårdspersonal vara uppmärksam på den ökade suicidrisken hos personer med substansbrukssyndrom, särskilt hos dem som samtidigt har alkohol- och drogberoende eller andra psykiatriska diagnoser.

– Studien visar också att man behöver mer forskning om insatser som kan förebygga självmord hos personer med beroendesjukdomar. Precis som vid andra psykiatriska tillstånd är det viktiga att personliga som möter personer med beroendeproblem är medvetna om den förhöjda suicidrisken och har kunskap om hur den ska bedömas, säger Lotfi Khemiri.

Forskarna betonar att studier bygger på diagnoser registrerade inom specialistvården och därför främst speglar de allvarligare formerna av substansbrukssyndrom. Eftersom studien baseras på svenska registerdata är det också oklart i vilken utsträckning som kan överföras till andra länder.

Se studien för finansiering och eventuella intressekonflikt. 

Publikation: Lotfi Khemiri, Ralf Kuja-Halkola, Henrik Larsson, Isabell Brikell, Zheng Chang, Brian M. D'Onofrio, Antti Latvala, Paul Lichtenstein, Molecular Psychiatry, online 22 september 2026, doi: 10.1038/s41380-08666-0380-0266-0380-02

Artikel: "Livstidsrelaterade substansbruksproblem och självmordsbeteende: en populationsbaserad familjär koaggregeringsregisterstudie",

Källa: Karolinska Institutet.