Stegräknare räcker för att mäta hälsofrämjande fysisk aktivitet

Den generella rekommendationen för fysisk aktivitet är att vara aktiv på minst måttlig intensitetsnivå under minst två och en halv timmar i veckan. Störst hälsovinst gör den som går från helt stillasittande till någon form av aktivitet.

Att övervaka aktivitetsnivå och hälsoeffekter är dock en utmaning, för både enskilda personer och vården. Frågan i den nu aktuella studien var hur väl stegräknare matchar de mer avancerade och etablerade accelerometermätningarna.

Medan stegräknaren bara räknar steg ger accelerometern information om den totala volymen fysisk aktivitet, inklusive antal steg, och även detaljerad information om rörelsemönster, när på dygnet aktiviteten sker, olika intensitetsnivåer med mera.

Stegdata är att räkna med

I studien ingick 4 127 personer, 50-64 år, vars kondition skattats med hjälp av konditionstest på cykel. Som mått på hälsa användes en kombination av midjemått, blodtryck, blodfetter och insulinkänslighet.

Deltagarna försågs med accelerometrar under en veckas tid så att forskarna kunde samla in både stegdata och mer avancerade data. När stegdata sedan jämfördes med fullständiga accelerometerdata visade sig stegräkningen ha fångat in hela 88 procent av den hälsoinformation som accelerometermätningarna gav.

Resultatet visar enligt forskarna på tillförlitligheten hos stegräkning som mätmetod för hälsoresultat, kopplat till vars och ens kondition och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, och validerar därmed stegräkning gentemot accelerometermätning.

En av de ledande bakom studien är Jonatan Fridolfsson, fysioterapeut och forskare vid Centrum för livsstilsintervention på Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Studien ger stöd för att stegräkning, som är tillgängligt för de flesta via mobiltelefoner och aktivitetsarmband, kan vara ett användbart och fungerande mått för att bedöma fysisk aktivitet i relation till hälsa. Detta kan göra det enklare för både individer och vårdpersonal att förstå, mäta och förbättra aktivitetsnivåer i vardagen, säger han.

Högt tempo gynnar hjärta-kärl

Av studien framgår också att det krävs åtminstone raska promenader för att optimera hjärt-kärlhälsa. Promenad i normaltempo gav inte samma hälsovinster i den aktuella gruppen av medelålders personer utan bakomliggande hjärtsjukdom.

– Detta tyder på att vi behöver trycka mer på tillräcklig intensitet av fysisk aktivitet i rekommendationer om hur aktiv man bör vara, säger Jonatan Fridolfsson.

Ett annat fynd gällde stegfrekvens vid gång där 100 steg per minut ofta ses som nedre gräns för tillräcklig intensitet. För deltagarna i den aktuella studien var det i stället frekvensen minst 80 steg per minut som hade starkast koppling till god kondition och hjärt-kärlhälsa.

– Poängen är att det är viktigt att anpassa vad som är tillräcklig intensitet. För just den här gruppen, och hur de rörde sig till vardags, hade 80-gränsen ett starkare samband med kondition och markörer för hjärt-kärlhälsa.

Studien är gjord vid Centrum för livsstilsintervention vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i samarbete med Centrum för hälsa och prestationsutveckling, CHP, vid Göteborgs universitet.

Resultaten är publicerad i Journal of Internal Medicine och bygger på befolkningsstudien SCAPIS, den största i Sverige inom hjärta, kärl och lunga, med 30 000 slumpvis utvalda svenskar i åldern 50–64 år som genomgått omfattande hälsoundersökningar.

Studie: Simple Step Counting Captures Comparable Health Information to Complex Accelerometer Measurements, https://doi.org/10.1111/joim.20081

Källa: Sahlgrenska akademin.