den 10 oktober 2017
Primum non nocere När boten blir värre än soten
Den 11 juni 2015 läser jag följande märkliga passus i bladet. ”Stopp i livsmedelsbutik – GSK överklagar om paracetamolstudie. GSK vill ha tillgång till studiematerialet som lett till försäljningsstoppet av paracetamol tabletter i handeln. GSK har tidigare överklagat Läkemedelsverkets försäljningsstopp. Beslutet innebär att paracetamol i tablettform inte får säljas i daglighandeln efter den 31 oktober 2015.
Argumenten till att läkemedlet – som tablett – bara ska få säljas på apotek är resultaten från en studie som Läkemedelsverket inte offentliggjort. Läkemedelsbolaget har inte fått ta del av hela underlaget. Kammarrätten har tidigare gett GSK rätt att få ta del av studien och återförde frågan till Läkemedelsverket som i sin tur beslöt att avslå frågan. Man hänvisade till att studien inte är en allmän handling. Detta beslut har nu överklagats i kammarrätten av GSK. I samtalen mellan Läkemedelsverket och GSK framkommer att studien är färdigställd och skickad till en vetenskaplig tidning för publicering.” [1] Hur löper trådarna i denna märkliga historia? Det har jag, som behandlande och ansvarig doktor, naturligtvis inte den blekaste susning om, frågan är ”far beyond my level of comprehension”. Det man inte vet kan man ta reda på. Om detta och annat handlar dagens kria.
Vi tar det från början. Om man – till exempel – jagar mammut på savannen och trampar ner i ett kaninhål och bryter benet, gör det förfärligt ont. Det blir till att blåsa av jakten för egen del, ta sig hem och läka skadan. Kausaliteten är uppenbar.
Vad göra? Man går till doktorn med sitt bekymmer. Smärta är den avgjort vanligaste orsaken till läkarbesök. Förr gick man till doktorn, blev bedömd och gick ut med ett recept på något smärtstillande preparat i näven. Man var även tvungen att gå omväg kring Apoteket. Eftersom värktabletten fanns där och endast där. Nu är det väsentligen annorlunda.
Tre statliga utredningar – Genser 1993, Jeding 1998, Reje 2008 – ledde till att den borgerliga regeringen hösten 2006 tillkännagav att en omreglering av apoteksmarknaden skulle ske, vilket i sin tur ledde till att Apotekets monopol upphörde och avvecklades och 2009 blev det fritt fram att kränga receptfria läkemedel utom Apotekets monopol. Det blev möjligt att köpa värktabletter i matbutiken på hörnet, på bensinmacken, i kiosken, kort sagt; överallt där pengar skiftar hand.
Motivet var att skapa en ökad tillgänglighet för konsumenterna, en prispress samt en fortsatt säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Det fanns även andra bevekelsegrunder. Marknaden beräknades 2009 vara värd 3,5 miljarder kronor och har sedan ökat i värde, år efter år, efter år, efter år. Business as usual.