den 4 april 2024

Post-covid inte nödvändigtvis ett hinder för att motionera

Foto: Canstock, arkiv.

Personer som lider av post-covid har tidigare avråtts från att motionera eftersom tidiga fynd pekade på att det kunde vara skadligt. Nu kan forskare från Karolinska institutet, i en studie publicerad i JAMA Network Open, visa att post-covid inte betyder att träning strikt behöver undvikas.

Andrea Tryfonos

Forskare. Foto: Christina Sundqvist.

Personer som drabbats av post-covid upplever ofta symtom som extrem trötthet, andfåddhet, hög vilopuls och muskelsvaghet. Symtomen förvärras ofta av ansträngning.

– Världshälsoorganisationen, WHO, och andra tunga instanser har sagt att personer med post-covid bör undvika intensiv träning, säger Andrea Tryfonos, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet och förstaförfattare till den aktuella studien. Men nu kan hon tillsammans med en forskargrupp visa att det sannolikt är en för strikt rekommendation.

Forskarna rekryterade 31 patienter med post-covid, men utan andra diagnoser. Som jämförelse valdes 31 köns- och åldersmatchade personer utan post-covid. Samtliga deltagare fick sedan genomföra tre olika träningspass bestående av högintensiv intervallträning, medelintensiv kontinuerlig träning och styrketräning i en slumpartad ordning med några veckors mellanrum.

Deltagarna kontrollerades före, direkt efter och två dagar efter träningspassen vad gäller symtomnivåer. Dessutom genomgick de ett antal medicinska undersökningar, inklusive blodprov, ultraljud av hjärtat, spirometri av lungkapaciteten, test av muskelstyrka, neurofysiologiska tester och muskelbiopsier.

– Vad vi generellt kan se så klarar post-covid-patienterna träningspassen lika bra som kontrollerna, även om de hade mer symtom från start. Med lika bra menar jag att de inte förvärrade sina symtom eller påverkade något i kroppen negativt under de 48 timmar som vi följde dem, säger Andrea Tryfonos.

Studien visade även att det finns vissa skillnader mellan personerna med post-covid och kontrollerna.

– Personer med post-covid hade generellt sett en lägre kondition och muskelstyrka, något som skulle kunna bero både på infektionen och på en lägre aktivitet. Efter två år där du har haft långdragna besvär och avråtts från motion så är det inte konstigt om du har tappat i arbetsförmåga, säger Andrea Tryfonos.

Forskarna fann även att hela 62 procent av personerna med post-covid led av myopati, en förändring i muskelvävnaden som försämrar musklernas förmåga.

– Det är en alldeles för hög andel för att kunna bero enbart på lägre aktivitet. Därför håller vi just nu på att analysera biopsierna för att se om vi kan förklara orsaken bakom dessa muskelförändringar, säger Andrea Tryfonos. Hon menar dock att rekommendationerna kring motion vid post-covid bör förändras redan nu.

– Personer med post-covid ska inte avrådas från att motionera generellt. Istället bör de under övervakade förhållanden uppmuntras att börja med någon träning de tycker om, naturligtvis på en lämplig nivå, för att sedan långsamt öka intensiteten, säger Andrea Tryfonos, samtidigt som hon betonar att studiens resultat inte innebär att alla patienter klarar av träning lika bra. 

Fakta: Försökspersonerna med post-covid var mellan 18 och 64 år gamla, hade haft symtom på post-covid i mer än tre månader, hade inte varit inlagda på sjukhus för covid och hade inga andra diagnoser.

Träningspassen bestod av:
Högintensiv intervallträning: 5 x 1 min cykling på 90 procent av maxbelastning med 1 min vila mellan intervallerna.
Medelintensiv kontinuerlig träning: 30 min cykling på 50 procent av maxbelastning.
Styrketräning med marklyft, armhävningar och benspark i maskin, 3 x 10 repetitioner av varje med 3 min vila mellan. Källa: Studien

Publikation:

“Functional Limitations and Exercise Intolerance in Patients With Post-COVID Condition - A randomized Crossover Clinical Trial”,

Andrea Tryfonos, Kaveh Pourhamidi, Gustav Jörnåker, Martin Engvall, Lisa Eriksson, Sara Elhallos, Nicole Asplund, Mirko Mandić, Patrik Sundblad, Atif Sepic, Eric Rullman, Lars Hyllienmark, Helene Rundqvist, Tommy R. Lundberg, Thomas Gustafsson. JAMA Network Open, online 4 april 2024. 

Forskningen finansierades av Centrum För Innovativ Medicin, CIMED, Stiftelsen Tornspiran, Stiftelsen Magnus Bergvalls, Stiftelsen Lars Hierta Minne, Åke Wibergs Stiftelse.

Källa: Karolinska Institutet.


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att visas


Annonser