Planerade kejsarsnitt ökar risk för viss barncancer

Studien som publiceras i The International Journal of Cancer omfattar nära 2,5 miljoner barn födda i Sverige under två tidsperioder, 1982 till 1989 och 1999 till 2015. Av dem föddes 15,5 procent med kejsarsnitt, det vill säga nära 376 000 barn. I hela gruppen fanns 1 495 barn som senare fick leukemi.

Forskarna har via Medicinska födelseregistret dela upp kejsarsnitten i planerade och akuta.

Barnen som senare fick leukemi var överrepresenterade i gruppen som fötts med planerade kejsarsnitt. Framför allt ökade risken för den vanligaste formen av barnleukemi, akut lymfatisk leukemi (ALL). Risken för ALL var 21 procent högre hos barn födda med planerat kejsarsnitt jämfört med barn som föddes vaginalt.

Risken för att få den vanligaste formen av ALL, B-cells akut lymfatisk leukemi, (B-ALL), var 29 procent högre hos dem som föddes med planerat kejsarsnitt. Den förhöjda risken kvarstod även när forskarna justerat för andra relevanta faktorer hos mammor och barn. Riskökningen var tydligare hos pojkar än hos flickor och bland yngre barn.

Forskarna betonar att risken fortfarande är låga, oavsett förlossningssätt.

Mellan 50 och 70 svenska barn per år drabbas av B-ALL. Den överrisk som planerade kejsarsnitt innebär ungefär ett fall av B-ALL per år, enligt forskarna bakom studierna.

– Kejsarsnitt är viktiga och livräddande inom förlossningsvården. Vi vill inte att mammor ska känna oro inför medicinskt motiverade kejsarsnitt. Men när det här resultatet vägs samman med andra studieresultat som visar att risken för senare astma, allergi eller typ 1-diabetes ökar hos barn som föds med planerade kejsarsnitt, då det finns anledning att diskutera de kejsarsnitt som inte är medicinskt motiverade, säger Christina-Evmorfia Kampitsi, forskare vid Institutet för miljöförfattare och studier.

Forskarna resonerar om möjliga mekanismer som skulle kunna förklara varför det bara är planerat och inte akuta kejsarsnitt som innebär en förhöjd risk för vissa sjukdomar, som alla har att göra med immunologiska faktorer.

Resonemangen handlar om att akuta kejsarsnitt vanligen inleds som en vaginal förlossning. Det innebär dels en stress för barnet, och dessutom en exponering för vaginal bakterieflora om fosterhinnan har gått sönder.

Men vid planerade kejsarsnitt, som vanligen görs innan förlossningen har startat av sig själv, är barnet inte med om denna stress och exponeras inte för vaginalbakterieflora.

Forskarna tror att möjliga förklaringar till en ökad risk för ALL eventuellt har med det att göra och de menar att studera kan bidra till och öka förståelsen för vad som orsakar ALL hos barn.

Några av studieresultaten faller utanför det som kallas för statistiskt signifikans, en term som beskriver hur säkert resultatet är eller om en slump kan förklara utfallet. 

– ALL är lyckligtvis ovanligt. Det betyder att det behövs många förlossningar med kejsarsnitt för att få fram ett resultat med statistiskt signifikans och det är svårt att få till ett så stort underlag i en svensk registerstudie.

Men resultatet är nära signifikant, går i linje med vad tidigare studier har visat och kvarstår när vi justerar för andra relevanta faktorer, vilket ändå ger det relevans, säger Christina-Evmorfia Kampitsi.

Forskningen är finansierad av Vetenskapsrådet och Cancerfonden. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation: ” Födselsätt och risk för lymfatisk leukemi under barndomen – en svensk populationsbaserad kohortstudie”, Christina-Evmorfia Kampitsi, Hanna Mogensen, Mats Heyman, Maria Feychting, Giorgio Tettamanti, The International Journal of Cancer, online 4 juli 2025, doi: 10.7020.

Länk till studien: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ijc.70027

Källa: Karolinska Institutet.