Patienter med behandlingsresistent depression har förhöjd risk att dö 

Depression är den ledande orsaken till funktionsnedsättning världen över. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel eller psykoterapi. Många behöver ha vård i några månader eller år, men en betydande andel patienter blir inte friska trots två väl genomförda behandlingsförsök. De har vad som kallas en behandlingsresistent depression. 
Forskare vid Karolinska Institutet och Centrum för psykiatriforskning har nu undersökt vilken effekt behandlingsresistent depression har på både individ- och samhällsnivå, något som tidigare inte studerats så ingående som nu varit möjligt i Region Stockholm.    

Undersökte patienter runt Stockholm 
I den populationsbaserade observationsstudien använde forskarna data från bland annat Region Stockholms administrativa vårddatabas och Försäkringskassan. Drygt 145 000 patienter med depression i Stockholmsregionen ingick i studien. 
Forskarna identifierade 158 000 depressiva episoder hos dessa patienter mellan 2012 och 2017, varav drygt 12 000 hade behandlingsresistent karaktär. Det gick att dra en rad slutsatser om vad som kännetecknar patienter med behandlingsresistent depression, enligt studien. 
 – Vi kunde se att gruppen med behandlingsresistent depression utmärktes av dubbelt så stort resursutnyttjande i öppenvården, dubbelt så hög sjukfrånvaro och tredubbelt antal slutenvårdsdagar. Dessutom hade de patienterna 23 procent högre mortalitet jämfört med depressionspatienter som inte var behandlingsresistenta, säger Johan Lundberg, adjungerad professor i psykiatri vid institutionen för klinisk neurovetenskap, samt vårdprocessansvarig överläkare vid Norra Stockholms psykiatri. 
Det fanns även en ökad samsjuklighet med andra psykiatriska tillstånd, som till exempel ångestsyndrom, sömnstörning, substansbrukssyndrom och självskada i gruppen med behandlingsresistent depression. 

Svårighetsgrad av depression viktig prediktor 
Forskarna upptäckte att man kunde förutsäga risken för att senare utveckla behandlingsresistent depression redan vid första tillfället personen fick en depressionsdiagnos. Den klart viktigaste prognostiska faktorn var självskattat depressionsdjup. 
 – Det är viktigt att tidigt identifiera patienter med risk för att utveckla behandlingsresistent depression eftersom det leder till ett stort individuellt lidande och en stor börda för samhället, säger Johan Lundberg. 
Det tog i snitt 1,5 år för patienterna med behandlingsresistent depression att genomföra de två behandlingsförsöken. Det är flera månader längre tid än vad som rekommenderas för att utvärdera om en depressionsbehandling fungerar. Johan Lundberg pekar på att tätare byten av overksamma behandlingar troligen skulle vara till stor hjälp för patientgruppen. 
– Det rör en patientgrupp med stort vårdbehov som tycks kunna identifieras tidigare än i dag med ökad användning av enkla kliniska hjälpmedel. Deras vård och behandling utifrån studieresultaten borde kunna förbättras påtagligt genom tätare behandlingsbyten och ökad användning av de behandlingar som rekommenderas vid behandlingsresistent depression, till exempel läkemedlet litium, än vad som var fallet i studiematerialet, säger Johan Lundberg. 

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Association of treatment-resistant depression with patient outcomes and health care resource utilization in a population‐wide study”, Johan Lundberg, Thomas Cars, Sven-Åke Lööv, Jonas Söderling, Johan Sundström, Jari Tiihonen, Amy Leval, Anna Gannedahl, Carl Björkholm, Mikael Själin, Clara Hellner, JAMA Psychiatry, online 14 december 2022, doi: 10.1001/jamapsychiatry.2022.3860 

Länk till studien efter embargot lyft: http://dx.doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2022.3860 

Studien initierades och finansierades av Region Stockholm och genomfördes i samarbete med läkemedelsföretaget Janssen-Cilag.