Ökad risk för depression och psykos hos kvinnor efter förlossning

Psykisk ohälsa i samband med graviditet och förlossning kan få långvariga konsekvenser för kvinnors hälsa. Under denna period sker stora biologiska och psykosociala förändringar som kan öka sårbarheten för depression, ångest och andra psykiatriska tillstånd. Trots tidigare forskning har kunskapen varit begränsad, särskilt om hur olika psykiatriska diagnoser utvecklas före, under och efter graviditeten.

Forskare har i en ny studie använt sig av data från svenska register omfattande alla kvinnor som fött barn i Sverige mellan 2003 och 2019 – totalt nära 1,8 miljoner graviditeter.

Studien som publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry visar att psykisk ohälsa har ökat på sikt under denna period, särskilt före graviditeten. Under själva graviditeten minskar antalet nya diagnoser, men efter förlossningen ökar risken igen, framför allt för depression och psykos.

– Vi kan se att risken för depression är ungefär 20 procent högre under veckorna 5 till 15 efter förlossningen, jämfört med året innan graviditeten. För psykos är risken upp till sju gånger högre under de första 20 veckorna efter förlossningen, säger studiens försteförfattare Emma Bränn, forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.

När nationella riktlinjer för screening av depression hos gravida kvinnor infördes 2020 öppnades en möjlighet att upptäcka psykisk ohälsa tidigare. Genom att jämföra kvinnor som födda barn före respektive efter året, kunde forskarna se att toppen av depressionsdiagnoser inträffade tidigare efter förlossningen hos kvinnor som födda efter att riktlinjerna införts.

– Vi ser inte att det är fler som får diagnoser, utan screening skulle kunna innebära att kvinnor identifierade tidigare och slipper lida lika länge innan de kan få det stöd och den hjälp de behöver, säger Emma Bränn.  

Studien visar också att risken för andra psykiatriska diagnoser, som ångest, stressrelaterade tillstånd och missbruk, är lägre under graviditet och efter förlossning jämfört med innan.

Forskarna menar att detta kan bero på biologiska förändringar, livsstilsförändringar och ökad kontakt med vården under graviditeten.

Ytterligare en studie från samma forskningsgrupp har undersökt självmordsrisk i samband med graviditet och förlossning. Jag studerade som publicerats i Nature Human Behavior upptäckte forskare att mödrar var mindre benägna att försöka begå självmord under och efter graviditeten jämfört med fäder. Detta är motsatsen till vad forskare allmänna kvinnor observerar i befolkningen, där tenderar att ha högre frekvenser av självmordsförsök än män.

För fäder minskade risken de tio första veckorna efter förlossningen, för att sedan öka igen.

– Våra resultat tyder på att både mödrar och fäder är mindre benägna att försöka begå självmord just efter att ha de fått barn, särskilt mödrar, säger försteförfattare Yihui Yang, doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

– Även om självmordsförsök under och efter graviditeten är sällsynta kan de få förödande konsekvenser och ofta kan de förebyggas. Därför är det viktigt att vårdgivare har regelbundna kontroller under och efter graviditeten för att identifiera föräldrar som har det svårt och erbjuda stöd för att förebygga självmord.

Studien i Molecular Psychiatry har bland annat finansierat av Uppsala medicinska fakultets stiftelse, medan bägge studierna finansierades av Karolinska Institutet, Forte och Vetenskapsrådet. Forskarna uppger att de inte har några intressekonflikter.

Publikationer:

”Maternala psykiatriska störningar före, under och efter graviditet: en nationell kohortstudie i Sverige. Löpande titel: Perinatala psykiatriska störningar hos mödrar. ” Emma Bränn, Jerry Guintivano, Yihui Yang, Louise Lundborg, Marion Opatowski, Fang Fang, Unnur A. Valdimarryi Lund, Y Louise Lundborg, Y Louise Lundborg, Y Louise Lundborg. Molekylär psykiatri, online 25 september 2025, doi: 10.1038/s41380-025-03212-9

”Könsskillnad i föräldrars risk för självmordsförsök under och efter graviditeten i Sverige ”  Yihui Yang, Emma Bränn, Emma Fransson, Krisztina D. László, Fang Fang, Fotios C Papadopoulos, Unnur A Valdimarsdóttir, Alkistis Skalkidou, Donghao Lu, Nature Human Behaviour: 5 september, september, online: 20 september, online: 5 september, september 10.1038/s41562-025-02311-5.

Källa: Karolinska Institutet.