Ny svensk studie visar: Syresättning i hjärnan kan förutsäga dödlighet vid hjärtsvikt

– Våra fynd tider på att hur väl hjärnan syresätts i vila kan spegla hur allvarligt sjuk en hjärtsviktspatient är och därmed också patientens långtidsprognos, säger Martin Magnusson, professor i kardiologi vid Lunds universitet.

I studien ingick 102 patienter med hjärtsvikt, med en medelålder på drygt 70 år. Forskarna mäter nivån av syresättning i hjärnans vävnad, så kallad cerebral tissue oxygen saturation (SctO₂), i vila med hjälp av infrarött ljus och följde deltagarna under i genomsnitt drygt två år.

Resultaten visar att patienter med högre SctO₂-nivåer hade lägre risk att avlida, oberoende av vissa kända riskfaktorer. Forskarna kunde inte visa något tydligt samband mellan SctO₂ och risken för återinläggning på sjukhus.

– Hjärtsvikt är en allvarlig och livshotande sjukdom där en bättre riskbedömning är stort. Att kunna använda en enkel metod som utförs utan att tränga igenom huden för att identifiera patienter med hög risk skulle vara ett viktigt steg framåt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Studier också att patienter som rapporterade låg nivå av fysisk aktivitet, en timme eller mindre av ansträngande aktivitet per vecka, hade signifikant lägre SctO₂-nivåer.

– Nu behövs mer forskning om hur man kan arbeta mer förebyggande. Eftersom låg fysisk aktivitet är associerad med lägre SctO₂ kan metoden i framtiden eventuellt användas för att identifiera patienter som skulle gynnas mest av förebyggande insatser som träning och rehabilitering, säger Kristina Sparreljung.

Forskarna kommenterar att en begränsning i studien är att syremätningen görs 6–9 månader efter inläggningen då enkäten besvarades av patienterna.
Nästa steg är att validera fynden i större grupper och undersöka om fysisk träning som förbättrar SctO₂ också leder till förbättring hos patienterna.

Fakta om forskningsstudien

Metod:  Mätning av cerebral syresättning med nära-infraröd spektroskopi (en sensor på pannan som skickar i svagt infrarött ljus. Genom att se hur mycket ljus som kommer tillbaka kan apparaten räkna ut hur mycket syre blodet i den ytliga hjärnvävnaden innehåller)

Huvudfynd: Högre SctO₂ → lägre risk för död. Ingen säker koppling till återinläggning
Publicering: Heart, 23 december 2025

Fakta om hjärtsvikt (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Hjärtsvikt är: Ett allvarligt tillstånd som innebär att hjärtmuskeln inte orkar dra ihop sig eller att kammarväggarna är för styva. Detta gör att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen.

Symtom: Andfåddhet, trötthet, nattlig hosta, svullna fötter och underben, försämrad fysisk förmåga.

Drabbade i siffror: Minst 200 000 personer i Sverige beräknas leva med hjärtsvikt. Sjukdomen är mer utbredd bland äldre och blir vanlig först i höga åldrar (75+). Sjukdomen kan vara svårt invalidiserande och prognosen är sämre än för många cancersjukdomar. Drygt 3 000 personer dör av diagnosen hjärtsvikt varje år, men många dör också av svåra komplikationer i samband med sin hjärtsvikt, till exempel lunginflammation, njursvikt eller propp i lungan.

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har bland annat EKG, sviktpacemakern och ultraljudstekniken kunnat utvecklas. Forskningen ligger även till grund för dagens medicinska behandling vid hjärtsvikt, till exempel ACE-hämmare, SGLT2-hämmare och ARNI.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att hjärtsvikt upptäcks tidigare och att behandlingen förbättras, så att den som drabbas får ett längre liv med ökad livskvalitet.

Studien: https://heart.bmj.com/content/early/2025/12/22/heartjnl-2025-326503

Källa: Hjärt-Lungfonden.