Ny svensk studie bekräftar ojämligheter vid diagnos av adhd: Kvinnor får adhd-diagnos flera år senare än män – kan leda till ökad psykisk ohälsa

Adhd kan påverka allt från riskbeteenden till känslomässiga svårigheter, sociala problem och prestationer i skolan och arbetslivet. För många är adhd även kopplat till hälsoproblem och samsjuklighet, något som kan förvärras av en sen diagnos och påverka människor under många år.

Studien Time after time är genomförd av GODDESS ADHD som är en internationell och tvärprofessionell forskargrupp. Studien är en befolkningsbaserad tvärsnittsstudie baserad på data från Region Stockholm. Studien, som publicerats i tidskriften Journal of Child Psychology and Psychiatry, visade att genomsnittlig ålder för adhd-diagnos var 23,5 år hos kvinnor jämfört med 19,6 år hos män, en skillnad på fyra år.

Tyvärr, med kunskap från tidigare forskning och klinisk erfarenhet i åtanke, är resultatet ingen överraskning. Däremot är det alarmerande då vi vet att fördröjd diagnos kan få långtgående konsekvenser för flickor och kvinnors psykiska hälsa och livskvalitet. Åldern är ofta en avgörande faktor när det kommer till diagnos och försenade diagnoser riskerar därför att placera kvinnor i ett underläge. I värsta fall kan det leda till uteblivet stöd och behandling, säger Lotta Borg Skoglund, huvudansvarig för studien, överläkare i psykiatri, och docent i psykiatri vid institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet.

Forskarna konstaterade i studien att flickor och kvinnor med adhd i större utsträckning hade kontakt med psykiatrivården innan diagnos, jämfört med pojkar och män med adhd samt flickor och kvinnor i kontrollgruppen utan adhd. Flickor och kvinnor med adhd hade även en högre användning av ångestdämpande läkemedel och mer utbredd förekomst av fall av ångest och affektiva störningar. I gruppen flickor och kvinnor med adhd var exempelvis ångest dubbelt så vanligt och förekomsten av ätstörningar tio gånger högre än hos pojkar och män med adhd.

 - Det kan finnas flera olika förklaringar till att samsjuklighet, det vill säga att samma person har flera olika diagnoser, är vanligare hos flickor och kvinnor med adhd än hos pojkar och män med adhd. En kan vara genetisk sårbarhet, en annan att omgivningen har svårare att upptäcka och förstå flickor och kvinnors symtom. Vi menar att vården måste ta med adhd i beräkningen när flickor och kvinnor söker hjälp för psykisk ohälsa. Detta för att just diagnosen skapar förståelse och öppnar dörrar till evidensbaserad behandling. Rätt diagnos i rätt tid har visat sig helt avgörande för hur livet med adhd utvecklas, säger Lotta Borg Skoglund.

Behov av synliggörande och ökad kunskap  
För att säkerställa tidig diagnos och adekvat vård och behandling menar Lotta Borg Skoglund att det är viktigt att regionerna, vården och samhället möjliggör, och erbjuder, rätt stöd och insatser på rätt vårdnivå. En annan viktig faktor är att öka kunskapen kring adhd inom vård och omsorg.

 - Vi menar att studien ska tolkas som en tydlig uppmaning till hela samhället att flickor och kvinnor med adhd finns, lider och att deras lidande kan fortplantas i generationer framåt om vi inte gör något åt det, konstaterar Lotta Borg Skoglund.

Om GODDESS ADHD

Goddess står för: Gender-informed research to Overcome Diagnostic Delay and Emotional dysregulation through Self-awareness and Self-efficacy in female ADHD.

GODDESS ADHD är en internationell och tvärprofessionell forskargrupp. Teamet består av forskare och kliniker inom barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, beroendemedicin, gynekologi och obstetrik, epidemiologi, utvecklingspsykologi, sociologi och samhällsvetenskap under ledning av Lotta Borg Skoglund, Helena Kopp Kallner och Lisa Thorell.

Genom att samla multidisciplinär- och metodologisk expertis vill GODDESS ADHD bidra till att öka samhällets medvetenhet och förbättra vården för flickor och kvinnor med ADHD. Häri ligger bland annat en strävan att minska tiden från symtom till korrekt diagnos, minska överanvändandet av läkemedel och förhindra utvecklingen av samsjuklighet – allt för att minska negativa hälsoutfall för kvinnor med ADHD.

Om studien

Studien har finansierats av Takeda och har genomförts i Region Stockholm som har en stor mängd invånare, bred socioekonomisk representation och heltäckande vårdregister. Studien är en befolkningsbaserad tvärsnitts- och kohortstudie som inkluderar data från primärvård, specialistvård och slutenvård (sjukhusvistelse), inklusive diagnoser i Region Stockholm med 2,4 miljoner invånare. Forskarna har även tittat på uthämtning av receptbelagda läkemedel, och på demografisk information som ålder, kön, migrationsstatus och dödsfall.

Totalt omfattade studieperioden 10 år, från 1 januari 2011 till 21 december 2021, och inkluderade 85 330 personer, varav 37 591 var flickor och kvinnor, bosatta i Region Stockholm och som var äldre än 3 år vid sin adhd-diagnos. Patientgruppen matchades i sin tur med populationskontroller utan adhd baserat på ålder, kön och socioekonomisk status. Studiens primära utfallsmått var ålder vid adhd-diagnos och sekundära utfallsmått var bland annat psykiatrisk samsjuklighet, läkemedelsbehandling och vårdkonsumtion.

Källa:  BCW