Ny metod ger hopp för många opioidberoende

LARO har vetenskapligt bevisat goda effekter för minskad dödlighet och förbättrad livskvalitet. Enligt den senaste rapporten från det nationella kvalitetsregistret är överlevnaden bland LARO-patienter 99,15 procent ett år efter att de registrerats i programmet.(1)

Det är många faktorer som ligger bakom Sveriges höga dödlighet men en är sannolikt att vi i Sverige inte är tillräckligt bra på att erbjuda vård och behandling vid opioidberoende.

Förutom risken att dö av överdos är opioidberoende förknippat med ökad risk för både kroppslig och psykisk ohälsa. Beroendet i sig medför exempelvis ökad risk för infektionssjukdomar kopplat till heroinmissbruk och orena verktyg.

En klar majoritet av brukarna är rökare och en stor andel har sjukdomar som hypertoni (högt blodtryck), diabetes, astma eller KOL. Hepatit C är också vanligt. Personer som använder narkotika har också sämre självskattad psykisk och fysisk hälsa än de som inte använder narkotika.(2) Många med beroendeproblematik har ofta någon psykiatrisk diagnos. Vanligast är ångestsyndrom och depressioner, personlighetsstörning och adhd.

Charlotte Gedeon, överläkare och specialist i psykiatri på Humana Solstenen i Skåne har arbetat framgångsrikt med LARO-behandling under många år. Metoden består av medicinering i kombination med psykosociala rehabiliteringsinsatser.

- Vinsterna med LARO, både för samhället och individen är stora. Det finns nu även ett ökat intresse för denna fråga hos politiker på både nationell och regional nivå runt om i landet. Personer som är beroende av droger är en heterogen grupp. Där finns både de som befinner sig i samhällets utkant och de som är väl etablerade på arbetsmarknaden. LARO är en strukturerad och vedertagen behandling som räddar liv och ger bättre hälsa. I Sverige har LARO-behandling vid opioidberoende hög prioritet i nationella riktlinjer, (3) säger Charlotte Gedeon.

Flera medier ibland annat Norrbotten och Blekinge har tidigare i år skrivit om de stora konsekvenser som tungt missbruk för med sig för deras regioner. Under de senaste tio åren är det allt fler som har vårdats för problem som är orsakade av narkotika inom specialiserad öppenvård.(4)

Flertalet motioner har också lämnats in till Riksdagen gällande missbruksvården och hur den kan förbättras. Samordnade insatser när det gäller vård, behandling och stöd behöver säkerställas för barn, unga och vuxna personer med samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande 

tillstånd. Samsjuklighetsutredningen och narkotikautredningen visar ytterligare på vad vårt samhälle står inför.(5)

- Men problemet kvarstår att ojämlikheten för beroendevården i regionerna är så stor. Exempelvis ligger tillgängligheten till LARO högst i  Skåne medan Blekinge ligger i botten jämfört med övriga regioner i landet, när det kommer till LARO-behandling, säger Charlotte Gedeon.

Charlotte har flera patienter som har räddats tack vare LARO. En av dem är Sara Lundgren som kunnat gå över på depotinjektion som ges månadsvis istället för att behöva besöka vården tätare.

- Detta ger mig sådan frihet och jag slipper vara låst vid mottagningen varje vecka. Men jag måste resa flera timmar till Skåne för att få den behandlingen, den finns inte där jag bor på Västkusten. Men det är det verkligen värt resan. Solstenen är fantastisk, de har verkligen räddat mitt liv, jag var på samhällets botten, nu kan jag leva helt vanligt liv, säger Sara Lundgren som varit svårt beroende av morfintabletter som hon förskrevs genom sjukvården efter operationer som ung. Därefter utvecklades ett svårt beroende.

LARO betyder läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende 

Vad är opioider?  

Opioider är ett samlingsnamn för substanser (både droger och läkemedel) som liknar morfin, har en smärtstillande och euforiserande effekt. Opioider påverkar hjärnan och är kraftigt beroendeframkallande. LARO-behandlingen styrs av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende. 1177.SE

Referenser:

1. SOU 2021:93
2. Nationella kvalitetsregistret, 2022
3. SOU 2021:93
4. Socialstyrelsen, 2019b, 
5. www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/d/den-svenska-narkotikasituationen-2022/?pub=120219
6. www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/01/sou-20235/