Ny forskning ska förbättra gångförmågan efter stroke

Projektet ska undersöka om intensiv konditionsträning kan stärka hjärnans neuroplasticitet, det vill säga hjärnans förmåga att anpassa sig och lära om, efter en stroke. Tidigare forskning, från bland annat GIH, visar att konditionsträning kan öka nivåerna av nervstimulerande molekyler i blodet hos unga och friska äldre, men det är ännu oklart om detta förbättrade rehabiliteringsresultaten efter en stroke. Studien görs i nära samarbete med en specialiserad kliniker som erbjuder intensiv motorisk träning för strokepatienter med nedsatt gångförmåga. 

– GIH:s forskning bidrar till förbättrad livskvalitet och minskar risken för återfall i en av våra vanligaste livsstilssjukdomar. Denna forskning är möjlig tack vare gåvor från svenska folket till Hjärt-Lungfonden, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. 

Studien har hög klinisk relevans och bygger på befintliga rehabiliteringsinsatser som redan används i vården för strokepatienter med nedsatt gångförmåga. 

– Rehabilitering efter stroke är avgörande för patienternas fortsatta livskvalitet. Med den här studien vill vi stärka effekten av de rehabiliteringssatser som redan används i vården och bidra till att fler kan förbättra sin gångförmåga efter stroke, säger Maria Ekblom, professor och forskningsledare. 

Forskningsprojektet undersöker om: 

• Intensiv konditionsträning kan öka nivåerna av nervstimulerande molekyler i blodet. 
• 20 minuter konditionsträning före daglig specialiserad motorikträning (CI-terapi) under tre veckor ger bättre förbättring av gångförmågan än utan konditionsträning. CI-terapi är en intensiv och målinriktad rehabiliteringsmetod som tränar den påverkade kroppsdelen. 
• Individanpassad rehabilitering på distans efter avslutad CI-terapi kan bidra till att effekterna håller i sig över tid.

Forskning kan stärka livskvalitet och minska vårdens kostnader

Om konditionsträningen visar sig vara genomförd och bidra till snabbare återhämtning av gångförmågan kan den enkla införas i den kliniska verksamheten. Om rehabilitering på distans kan erbjudas till låg kostnad och samtidigt hjälpa patienter att behålla sin gångförmåga och fysiska aktivitet över tid, kan även bli ett värdefullt inslag i den ordinarie rehabiliteringen.   

Målet är bättre rehabilitering som kan bidra till att öka livskvaliteten efter stroke, samtidigt som vårdkostnaderna på sikt kan minska. Detta är viktigt för att stroke är den sjukdom som kräver flest vårddagar inom den somatiska vården i Sverige och samhället cirka 18 miljarder kronor per år i form av akutvård, rehabilitering och långsiktigt stöd. 

Samarbetspartners:  Neurocampus, Furuhöjden, Karolinska Institutet, Camp Pro Ortopedteknik och Neurologikliniken. Projektet ingår i forskningsmiljön E-PABS. 

Finansiärer:  KK-stiftelsen och Hjärt-Lungfonden 

Källa: Gymnastik- och idrottshögskolan.