Ny forskning kartlägger könshormoners roll för barns och ungas benhälsa

Forskaren och barnendokrinologen Jovanna Dahlgren understryker att en god benhälsa är beroende av en kombination av faktorer, där fysisk aktivitet, D-vitamin och sammansatt nutrition är centrala. Även könshormoner har en betydande effekt, särskilt under barn- och ungdomsåren.

– Vid olika hälsotillstånd under barndomen kan könshormonerna vara påverkade, vilket kan leda till försämrad benmineralisering. Eftersom barn före pubertet har mycket låga nivåer av könshormoner krävs dock ultrasensitiva analysinstrument för att kunna mäta små förändringar hos dessa individer, säger Jovanna Dahlgren, professor i pediatrisk endokrinologi och prefekt vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Det nya anslaget på 3,9 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse möjliggör inköpet av en ny generation av LC-masspektrometer (LC-MS). Denna teknik är avgörande för att kunna mäta de mycket låga hormonnivåerna hos barn. Instrumentet är inte bara snabbare än tidigare metoder – dess stora genombrott ligger i förmågan att analysera upp till 30 olika steroidhormoner i en enda mätning, istället för att bara mäta östrogen och testosteron.

– Vi har varit ledande när det gäller att analysera könsteroider hos barn sedan mitten av 90-talet. Nu har tekniken hunnit ikapp, och den ultrasensitiva LC-MS-metoden ger oss en unik möjlighet att studera hela den enzymatiska kaskaden i steroidsyntesen. Det hjälper oss att kartlägga hur de olika hormonerna samverkar och påverkar till exempel utvecklingen av bukfetma hos riskgrupper, som barn födda för tidigt eller tillväxthämmade, säger Jovanna Dahlgren.

Multidisciplinärt fokus och samhällsnytta

Forskningen är multidisciplinär och innefattar samarbete med bland annat gynekologer, ortopeder och obesitaskirurger. Projektet bygger på fyra unika studier, inklusive en prospektiv kohortstudie av över 2 600 halländska barn som följts sedan födseln. Här har vi en populationsbaserad grupp tonåringar som vi kan mäta benhälsa med magnetröntgen av rygg och undersöka vilka faktorer som är viktigast för låg benmineralisering. Ett centralt fokus är att undersöka benhälsan hos riskgrupper som: för tidigt födda barn, barn som är små vid födseln och ungdomar med svår obesitas.

Med gynekologerna kommer forskargruppen att studera de unga kvinnor som har så kallade polycystiska ovarier, deras hormonmönster och kroppssammansättning. Angående ungdomar med svår obesitas undersöker man de långsiktiga effekterna av viktminskningskirurgi. Forskningen har visat att de ungdomar som har något låg mineralisering i skelett före operation, löper hög risk för fortsatt minskad benmineralisering efter ingreppet. Vi vet att könshormoner förändras snabbt efter operation precis som insulinkänsligheten gör. Genom att integrera analysen av könshormoner hoppas forskargruppen kunna identifiera vilka individer som har en ökad risk.

Forskargruppen är engagerad i att kartlägga eventuella långsiktiga risker, och undersöker även kopplingen mellan obesitas, ADHD och en potentiellt ökad risk för missbruk efter operation.

– Målet är att utveckla skräddarsydda förebyggande åtgärder för att säkerställa att behandlingen enbart leder till nytta och inte oönskade biverkningar som försämrad skeletthälsa. Som exempel delar behandlingen av svår obesitas hos unga genom obesitaskirurgi delvis etiska överväganden med debatten kring könsdysfori om hur tidigt man ska intervenera innan myndig ålder. Jag betonar vikten av att följa etiska ramar och myndighetsgodkännanden för att säkerställa att forskningen och de nya behandlingarna görs med största möjliga omsorg, säger Jovanna Dahlgren.

Förutom de medicinska framstegen har forskningen även en tydlig samhällsekonomisk nytta.

– Sverige har en ovanligt hög osteoporosrisk, och kan vi optimera benmineraliseringen i barndomen kan vi bädda för en bättre ålderdom. Genom att tidigt identifiera riskgrupper och sätta in förebyggande åtgärder mot bukfetma och försämrad skelettkvalitet kan samhället spara stora kostnader i framtiden. Det handlar om att undvika stora utgifter för vård och förtidspensionering, samtidigt som det förebygger lidande för den enskilda individen, säger Jovanna Dahlgren.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.