Nedsatt kognition bland tidigt födda barn kan förutspås redan vid utskrivning

Utifrån uppgifter i Neonatalvårdsregistret har forskarna kartlagt 90 egenskaper under graviditet, förlossning och neonatalvård av svenska barn som fötts månader för tidigt, i graviditetsvecka 22–31, och sedan med hjälp av maskininlärning (AI) vaskat fram de viktigaste riskfaktorerna för försenad kognitiv utveckling. Sammanlagt omfattade studien 1062 mycket tidigt födda barn med en genomsnittslig födelsevikt på 880 gram, och där samtliga hade psykologtestats för kognition vid 2 års ålder.

Med hjälp av maskininlärning kunde 64 av 90 egenskaper, neonatala tillstånd och exponeringar uteslutas när det gällde samband med barnets kommande utveckling. Genom att analysera de återstående 26 riskfaktorerna kunde 19 av 20 (93 procent) mycket tidigt födda barn som senare skulle komma att uppvisa försenade kognitiv utveckling identifieras redan vid utskrivning från neonatalvården.  

Det är sedan tidigare känt att hjärnans kognitiva funktioner inte är lika väl utvecklade hos tidigt födda barn som hos jämnåriga barn födda i fullgången tid. Men det har så här långt varit svårt att förutsäga på individuell nivå vilka barn som har störst risk att drabbas av försenad utveckling och vilka barn som skulle  ha störst nytta av förebyggande insatser. 

- Det här är ett viktigt steg för att redan i samband med utskrivning från neonatal intensivvård skräddarsy förebyggande insatser till de mest behövande barnen. Det finns idag effektiv hjälp att få men den är ofta mycket resurskrävande och kan därför kanske inte erbjudas till alla. Därför behövs nya prediktionsverktyg som det vi utvecklat, säger Mikael Norman, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, och ansvarig forskare för studien.

Av samtliga undersökta barn screenade 231 barn (21 procent) positivt för försenad kognitiv utveckling vid 2 års ålder. Förutom kända riskfaktorer såsom låg födelsevikt, manligt kön och neonatal hjärnblödning, kunde bland annat icke-skandinaviskt hemspråk, längre tids respiratorbehandling och utebliven amning vid utskrivning från neonatalvård identifieras som viktiga riskfaktorer för att barnet 2 år efter utskrivning skulle uppvisa försenad kognitiv utveckling.

Studien bygger på det uppföljningsprogram som Svenska Neonatalföreningen satt upp för mycket tidigt födda barn, och på rapportering till det svenska kvalitetsregistret för neonatalvård (www.snq.se). Dataanalyserna har gjorts i samarbete med professor Deirdre Murray m.fl. forskare vid University College Cork, Cork, Irland.

Publikation:

Predicting 2-year cognitive outcomes in very preterm infants using machine learning methods. Bowe A, Lightbody G, Staines A, Murray DM, Norman M. JAMA Network Open, online 26 december 2023

Studien finansierades huvudsakligen av Region Stockholm och Karolinska Institutet (ALF 2020-0443) och Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm. Mikael Norman har mottagit från Patientförsäkringen, Studentlitteratur AB, och Chiesi Pharma.

Källa: Karolinska Institutet.