Längre pappaledighet kopplas till lägre risk för depression

Forskning om föräldraledighet har traditionellt fokus på mammors hälsa, medan pappors psykiska har studerats i mindre utsträckning. I den aktuella studien följde forskarna 746 svenska papper under 18 månader. Studien startade när barnen var omkring nio månader gamla och avslutades vid en uppföljning när barnen var cirka 27 månader.

Papporna svarade på frågor om depressiva symtom både vid studiestart och vid uppföljningen. Uppgifter om hur mycket föräldraledighet papporna hade tagit samlades in vid uppföljningen.

Eftersom psykisk hälsa kan påverka hur mycket föräldraledighet som tas ut justerade forskarna analyserna för depressiva symtom som rapporterades vid studiens början. De justerade också analyserna för faktorer som familjesituation, socioekonomiska förhållanden samt hur mycket föräldraledighet mamman tog ut.

Bättre psykisk hälsa

Resultaten visar att pappa som tog ut 14–40 veckors förraledighet hade en betydligt lägre sannolikhet att uppvisa tecken på depression jämfört med pappa som tog ut fyra veckor eller mindre. Pappor som tog 5–13 veckor visade inte samma mönster, och inte heller de som tog mer än 40 veckors föräldraledighet, jämfört med gruppen med kortast ledighet.

De 90 dagar som är reserverade för varje förälder i Sverige motsvarar cirka 13 veckors föräldraledighet

– Våra resultat tyder på att pappa som tar ut föräldraledighet utöver de 90 dagarna, men inte mer än 60 procent av den totala föräldraledigheten, kan ha bättre psykisk hälsa, säger Michael Wells, docent vid institutioner för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet, som genomförts tillsammans med Jingyi Wang vid samma institution.

Tryggare i föräldrarollen

En möjlig förklaring är att en längre sammanhängande tid hemma kan hjälpa till att bygga en närmare relation till sitt barn, känna sig tryggare i föräldrarollen och etablera fungerande vardagsrutiner. Det kan i sin tur minska risken för depressiva symtom.

Samtidigt betonar forskarna att studera är observationsbaserade och därför inte kan fastställa orsak och verkan. En annan begränsning är att uppgifter om föräldraledighet bygger på pappornas egna rapporter.

Studien genomförs i samarbete med Hong Kong University of Science and Technology i Kina och finansieras av Region Stockholm. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation:  ”Bortom de 90 reserverade dagarna för varje förälder: Samband mellan pappors föräldraledighet och depressionssymtom i en svensk nationell kohortstudie”, Jingyi Wang & Michael B. Wells, American Journal of Public Health , online 18 juni 2026, doi: 10.2105/AJPH.2026.308589.

Källa: Karolinska Institutet.