Krav på välbesökt seminarium: Kvinnohälsa måste högre upp på agendan

Moderator var den danske journalisten Keld Broksø. Efter en kort inledning lämnade han över ordet till seminariets förste talare. Katrine Brems Olsen beskrev hur MVA:s Women’s Health Network arbetar med att samla akademi, offentlig sektor och privata företag för att främja kvinnors hälsa.
– De nordiska länderna är framgångsrika, men mer behöver göras, menar Katrine Brems Olsen.

Näste talare var Bjarne Schreiner, Business Manager för Hologic Diagnostics i Norden. Han lyfte fram kärnan i Hologics verksamhet – att vara en förkämpe för kvinnors hälsa på global nivå. Konkret handlar det om att förbättra och rädda kvinnors liv, vilket kan göras genom att ställa tidiga diagnoser och erbjuda tillgång till fungerande sjukvård. Det handlar också om att skapa medvetenhet – och där kommer Hologics undersökning ”Global Women’s Health index” in i bilden. Det är världens mest heltäckande rapport om kvinnors hälsa och ger en tydlig bild av vad som behöver göras.

– Det som kan mätas kan förbättras, understryker Bjarne Schreiner. Hologics Marie Emilsson presenterade rapportens senaste siffror, vilka visar att nordiska kvinnors mående och hälsa ligger något efter övriga Europa. Marie Emilsson uppmanade därför de nordiska länderna att prioritera finansiering och samarbete för att förbättra sjukvården för kvinnor.

Nästa talare, Nora Mork Østbø från Norges hälsodepartement, höll föredrag på ämnet ”Advancing Women’s Health: Embracing sex-specific Medicine through Policy Changes”. Nora Mork Østbø visade hur bristen på könsspecifika hälsodata negativt påverkar möjligheterna att erbjuda rätt vård. Lösningen är mer och bättre forskning inriktad på kvinnor, politiska initiativ och tvärsektoriella samarbeten.

Skapar unikt register
Lærke Priskorn är reproduktionsepidimolog på Rigshospitalet i Köpenhamn och aktiv i det dansk-svenska Repro Union-samarbetet. Hon berättade hur forskningsprojektet RUBIC (The ReproUnion Biobank and Infertility Cohort) sjösatts för att hitta svaret på varför infertiliteten ökar globalt. Målet är att skapa ett unikt infertilitetsregister och en biobank som kan användas till att utveckla nya förebyggande åtgärder och diagnostiska tester.

Liknande studier med så stort antal män och kvinnor har aldrig tidigare gjorts.

Lærke Priskorn avslutade med att påpeka att det alltid är kvinnorna som bär bördan påfrestande infertilitetsbehandlingar, även i de fall problemet är dålig spermakvalitet. Det innebär att större kunskap om manlig infertilitet också kommer att förbättra situationen för kvinnor.

Sophia Zackrisson är professor i radiologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Hon berättade hur 3D-mammografi och artificiell intelligens kan göra att fler bröstcancerfall upptäcks i tidigt skede. 3D-mammografi hittar betydligt fler bröstcancertumörer än vanlig mammografi, men en utmaning med 3D-bilderna är att de tar längre tid att analysera. Samtidigt råder brist på röntgenläkare för att utföra granskningen. En del av lösningen kan därför vara att använda AI.

– Det här seminariet visar också vilken potential det finns i Öresundsregionen med framstående universitet, sjukvård och life science-företag, säger Sophia Zackrisson.

Eftermiddagens sista talare var Kia Lampi, finländsk läkare specialiserad inom gynekologi och obstetrik. Hon lyfte fram potentialen med att använda digital teknik AI för att skapa förbättrad diagnostik och individanpassad vård. Det leder i sin tur till stora samhällsvinster genom minskad sjukfrånvaro och ökad produktivitet bland kvinnor.

Tabun måste brytas
Seminariet avslutades med ett panelsamtal där några av Öresundsregionens tyngsta sjukvårdspolitiker deltog: Lars Gaardhøj (S), styrelseordförande Region Hovedstaden.  Maria Berglund (KD), styrelseordförande Skånes universitetssjukhus. Carina Ohlsson (S), ledamot i Europaparlamentet och medlem av utskottet för kvinnors rättigheter. Preben Friis-Hauge (V), ledamot av folketingets utskott för hälsofrågor.

Panelen var överens om att kvinnors hälsa borde flyttas högre upp på dagordningen. Ett hinder för detta är att mäns hälsa tas på större allvar samt att vissa kvinnorelaterade hälsoproblem fortfarande är tabu att tala om.

– För att förbättra situationen har vi på dansk sida därför avsatt 29 miljoner euro för forskning om kvinnorelaterade sjukdomar, upplyser Preben Friis Hauge.

Lars Gaardshøj spann vidare på olika samarbetsmöjligheter:

– Region Hovedstaden har tillsatt en kommitté som fått i uppgift att samla kunskap och skapa politisk medvetenhet om ämnet. Det är också viktigt att vi i Danmark samverkar med Region Skåne och det skånska näringslivet. Det finns många framgångsrika företag inom life science på båda sidor Öresund som kan bidra.

Det rådde även samförstånd om att män har mycket makt och måste vara en del av lösningen.
– Vi måste samarbeta, fastslår Carina Ohlsson.

– Det räcker inte med att prata, vi måste agera. Det blir spännande att se hur utvecklingen blir framöver, säger Maria Berglund.

Text: Kim Lind