den 25 oktober 2017
Kemikalier och sköldkörtelhormonerna
Under stenåldern överlevde människan på de produkter som naturen erbjöd, i dag lever vi ett konsumtionssamhälle som bl. a. är baserat på utvecklingen av en mängd olika kemikalier. Innan plastkemikalierna vann terräng översköljdes våra odlingslandskap av olika pesticider och herbicider, gifter som trängde in i näringskedjor och orsakade skador både på djur och människor.
Ett i dag mycket vanligt kemiskt hormonstörande ämne är bisfenol A(BPA). Det är ett syntetiskt xenoöstrogen, d v s kroppsfrämmande östrogen som verkar hormonstörande i våra kroppar. BPA tillverkas årligen i miljontals ton, det ingår i framställningen av polykarbonat – hårdplasten – som finns överallt i våra hem och i våra fritids- och arbetsmiljöer. Innerbeläggningen i konservburkar utgörs av BPA bara för att inte metallsmaken ska falla ut (Michalowicz).
BPA verkar starkt ”östrogent” vilket påverkar de testosteronberoende vävnaderna negativt. Det är känt att BPA har en ogynnsam effekt på spermieproduktionen och på spermiekvaliteten, dessutom kan det under fosterutvecklingen av genitala hos pojkar leda till hypospadi vilket innebär att urinröret på penis mynnar på penis undersida.
Infertiliteten ökar, allt fler par behöver hjälp med assisterad befruktning. Man har även sett att debutåldern för puberteten successivt har sjunkit med flera år sedan början av 1900-talet, orsaken tillskrivs de hormonstörande gifterna som vi utsätts för (Aksglaede). Genom att BPA stimulerar östrogenreceptorerna får de unga flickorna en för tidig pubertet.
BPA aktiverar även cytokiner och leukotriener, molekyler som triggar igång inflammatoriska reaktioner. Det tycks finnas en koppling mellan BPA exponering och astma. Allergier och astma förekom knappast före plastinvaderingen i vår miljö. Det är inte omöjligt att det även triggar i gång autoimmuniteten i sköldkörteln vilket orsakar Hashimotos sjukdom.
Annonser
